Föregående månad låg inflationen på 1,5 procent.
Analytiker hade i genomsnitt räknat med en ökning till 1,6 procent, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.
Mot månaden före steg konsumentpriserna med 1,0 procent enligt KPI-måttet. Det kan jämföras med uppgången på 0,8 procent i december och förväntade 0,5 procent. Kärninflationen där man räknar bort energipriser lyfte till 2,7 procent, upp från 2,0 procent i december. Förväntningarna när det gäller kärninflationen låg på 2,1 procent.
”En kalldusch”
Slutgiltiga siffror för januari släpps den 18 februari, och om sex veckor kommer Riksbanken med nästa räntebesked. Vissa ekonomer pratar om en kalldusch och om att det nu väntar en paus när det gäller räntesänkningar.
”Visserligen är januari en joker men detta är en rejält negativ överraskning och en kalldusch. Nu råder penningpolitisk räntepaus”, skriver SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist på X.
– Det är en stor överraskning. Det skapar tvivel om det kommer fler räntesänkningar under våren, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.
Kan revidera prognos
Tidigare har Danske Bank haft en prognos där Riksbanken väntades sänka styrräntan i maj. Den kan nu behöva revideras, enligt Susanne Spector.
Riksbanken – som har 2,0 procent som inflationsmål – sänkte styrräntan till 2,25 procent i januari. Budskapet från direktion då var att inga fler sänkningar såg ut att behövas i närtid.
– Riksbanken lär känna sig stärkta i sitt budskap av den här siffran, säger Spector.
Så mäts inflationen
Inflation kan mätas på olika sätt, och görs oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tid i ett prisindex.
Konsumentprisindex (KPI) presenteras en gång i månaden och är ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige.
Statistiska centralbyrån, SCB, började i november för första gången redovisa en ny indikator för inflationen, kallad ”snabb-KPI”. Indikatorn redovisas en vecka innan det ordinarie inflationsbeskedet. I snabb-KPI ingår även KPIF-måttet där siffrorna inte påverkas av förändrade räntor för hushållens bolån samt KPIF-XE där även energipriserna är borträknade.
I euroländerna har det länge funnits liknande tidiga inflationsbesked och enligt SCB var det en stark efterfrågan på snabbare data om ekonomin som låg bakom införandet.
KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF är sedan september 2017 Riksbankens målvariabel för inflationsmålet.
Källa: TT/SCB
