Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Joakim Paasikivi blivit en av Sveriges kändaste försvarsexperter och medverkat flitigt i media.
Större delen av sitt yrkesliv har han haft inom Försvarsmakten, bland annat med utlandstjänstgöring och arbete inom den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
I dag är han lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm och diskuterar allt från stridsteknik till världshandel och kärnvapen.
Men den militära karriären inleddes med värnplikt i grannlandet Finland.
Skillnad på inställningen
Redan under värnplikten märkte han av en skillnad på inställningen till försvaret i Sverige och Finland. Bland kamrater i grannlandet pratades det inte bara om det liv de själva levde. Det var även berättelser om äldre släktingars upplevelser i andra världskriget.
– Min farfar dog vid fronten 1942. Det fanns en omedelbarhet till verkligheten där, säger Paasikivi.
Finland behöll försvaret
Till skillnad från Sverige har Finland behållit ett stort militärt och civilt försvar efter kalla kriget och upplösningen av Sovjetunionen 1991. Årligen fullföljer 21 000 värnpliktiga utbildningen i Finland.
I Sverige kommer cirka 6000 värnpliktiga att göra sin militärtjänst år 2024.
Men kriget i Ukraina har resulterat i att försvaret blivit en mer prioriterad fråga. Fram till 2030 är tanken att öka antalet värnpliktiga per år till 10 000. En siffra som ändå är en bit i från de 50 000, som årligen ryckte in under det kalla kriget.
