Foto: Anders Wiklund/TT

Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna

Uppdaterad
Publicerad

Valrörelsen är i gång och partierna har mobiliserat sina resurser för att nå ut till så många väljare som möjligt. Totalt beräknas partierna att spendera omkring 400 miljoner på sina valkampanjer, pengar som kommer från bland annat lotteriverksamhet och statliga stöd. Men även donationer och interna bidrag är en inkomstkälla för partierna.

Sedan 2014 ska samtliga riksdagspartier redovisa sina intäkter till myndigheten Kammarkollegiet. I redovisningen måste det framgå varifrån de pengar som finansierar partiernas verksamhet kommer ifrån.

Enligt redovisningen från förra året utgör statliga bidrag den största delen av intäkterna för nästan alla partier och mest beroende av de statliga pengarna är Liberalerna, vars intäkter i fjol bestod till 87 procent av statliga pengar.

Val 2022

Partierna beslutar själva om stöden

Centerpartiet och Socialdemokraterna är undantagen. Det förra fick in över 100 miljoner (60 procent av intäkterna) från sitt bolag Randello Invest AB medan det senare fick den största delen av sina intäkter, 45 procent (152 miljoner), från försäljning och lotteriverksamhet.

Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitet i Växjö, har studerat partiernas finansiering. I en intervju med SVT Nyheter inför valet 2018 uppgav han att det statliga partistödet har ökat med i snitt 15,5 miljoner kronor per år de senaste 40 åren.

– En anledning till att partistödet ökar är att partierna själva beslutar om stödet. Det är de som sitter i riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

SD får störst andel i form av donationer

När det gäller interna bidrag och donationer, som uppmärksammats i och med TV4-programmet Kalla Faktas granskning, är bilden mera splittrad.

Hälften av riksdagspartierna (Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet) får alla mindre än 3 procent av sina totala intäkter från den här kategorin, medan Sverigedemokraterna (21 procent), Moderaterna (19 procent), Miljöpartiet (14 procent) och Vänsterpartiet (10 procent) får betydligt mer.

Bland väljarna tycks det finnas ett brett stöd för den nuvarande regleringen av specifikt partidonationer. I den senaste nationella SOM-undersökningen uppgav nästan 9 av 10 att de vill ha full insyn i vilka som skänker pengar till partierna. Opinionen är däremot inte lika entydig när det gäller det statliga partistödet. Högutbildade svenskar är exempelvis mer positiva än lågutbildade.

Partiernas intäkter (2021)*

Socialdemokraterna

Försäljning och lotterier: 45 procent

Statligt partistöd: 37 procent

Övriga intäkter: 16 procent

Medlemsavgifter: 1 procent

Donationer: 1 procent

Moderaterna

Statligt stöd: 70 procent

Donationer: 17 procent

Försäljning och lotterier: 7 procent

Medlemsavgifter: 3 procent

Övriga intäkter: 1 procent

Sverigedemokraterna

Statligt partistöd: 74 procent

Donationer: 21 procent

Medlemsavgifter: 4 procent

Övriga intäkter: 1 procent

Vänsterpartiet

Statligt partistöd: 73 procent

Försäljning och lotterier: 10 procent

Donationer: 10 procent

Medlemsavgifter: 5 procent

Övriga intäkter: 2 procent

Centerpartiet

Övriga intäkter: 60 procent

Statligt partistöd: 26 procent

Bidrag från närstående verksamhet: 10 procent

Försäljning och lotterier: 3 procent

Donationer: 1 procent

Miljöpartiet

Statligt partistöd: 74 procent

Donationer: 14 procent

Försäljning och lotterier: 7 procent

Medlemsavgifter: 4 procent

Övriga intäkter: 1 procent

Kristdemokraterna

Statligt partistöd: 64 procent

Övriga intäkter: 29 procent

Medlemsavgifter: 5 procent

Donationer: 2 procent

Liberalerna

Statligt partistöd: 87 procent

Försäljning och lotterier: 7 procent

Medlemsavgifter: 3 procent

Donationer: 3 procent

*Siffrorna anger procentandel av de totala intäkterna. Vissa intäktsposter har uteslutits eftersom de utgör mindre än 1 procent av de sammanlagda inkomsterna. Med donationer avses gåvor från privatpersoner men även så kallade interna bidrag som bland annat utgörs av inbetalningar till centralorganisationen från andra delar av partiets verksamhet.

Källa: Kammarkollegiet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2022

Mer i ämnet