Sedan 2014 är partier och enskilda kandidater som deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet skyldiga att redovisa sina intäkter till Kammarkollegiet.
Siffrorna visar att andelen statligt stöd i förhållande till de egenförvärvade intäkterna ökar. 2014 var siffran 53,5 procent, året därefter 61,7 procent och 2016 hade den stigit till 62,6 procent. Alla riksdagspartier utom S och KD redovisar minskade intäkter, samtidigt som det offentliga stödet har ökat för samtliga.
I snitt har det totala partistödet från riksdag, landsting och kommuner ökat med 15,5 miljoner kronor om året de senaste 40 åren, enligt statsvetaren Magnus Hagevi på Linnéuniversitetet som har forskat om partiernas finansiering.
– En anledning till att partistödet ökar är att partierna själva beslutar om stödet, det är de som sitter i riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. De tycker att det är behjärtansvärt, säger han.
KD har störst andel bidrag
Kristdemokraterna lyfter klart mest bidrag i förhållande till sina egenförvärvade inkomster. 2016 drog partiet in drygt 30 miljoner kronor, av dem kom hela 29 miljoner från statskassan. På andra plats i bidragsligan kommer Vänsterpartiet och på tredje Liberalerna.
Kristdemokraternas kommunikationschef Mia Widell säger att de är ett litet parti.
– Vi har en mycket liten budget jämfört med andra partier. Vi har inga lotterier eller den typen av intäkter, det är inget som förvånar att det ser ut så här. Sedan är 2016 inte ett valår och det brukar ibland komma in lite andra typer av intäkter under valår. Det kan vara gåvor från medlemmar.
En trygghet
Det parti som plockar in störst andel pengar på egen hand är Centerpartiet. Av de knappa 118 miljoner som partiet drog in 2016 var 82 självfinansierade. Huvuddelen kommer från det helägda bolaget Randello invest, som förvaltar vinsten på 1,8 miljarder från försäljningen av Centertidningar 2005.
– Det är naturligtvis en trygghet för oss att vi har egna medel som vi kan sätta in i verksamheten. Vi är inte lika beroende av nivån på statliga anslag, men sedan tycker vi det är bra att det finns ett offentligt partistöd, det blir en stabilitet i det demokratiska systemet, säger partisekreterare Michael Arthursson.
Så stor andel är bidrag
Andel av partiernas intäkter som var offentligt stöd 2016:
Kristdemokraterna – 94,9 procent
Vänsterpartiet – 85,8 procent
Liberalerna – 81,8 procent
Miljöpartiet – 72,5 procent
Moderaterna – 72,2 procent
Sverigedemokraterna – 71,4 procent
Socialdemokraterna – 56,2 procent
Feministiskt initiativ – 49,2 procent
Centerpartiet – 30,3 procent
Källa: Kammarkollegiet
De får statligt stöd
- Rätten till statligt stöd för partier är inskrivet i lagen. Stödet ges för att partierna ska kunna arbeta långsiktigt, utan att vara beroende av bidragsgivare, och anses vara av stor betydelse för demokratin.
- Staten ger stöd till partiernas allmänna verksamhet, både till de som är utanför och som sitter i riksdagen. Summan baseras på valresultatet.
- Stödet till riksdagspartierna består av partistöd, som delas ut som ett bidrag per riksdagsplats. De får även kanslistöd i form av grundstöd och tilläggsstöd.
- Riksdagspartierna får dessutom bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen, bland annat för utrikesresor och språkutbildning.
- Även riksdagspartiernas kvinnoorganisationer får statligt stöd.
Källa: Riksdagen