Alla riksdagsledamöter är skyldiga att anmäla ekonomiska intressen som aktieinnehav eller andelar i handelsbolag till riksdagen, om de överstiger 88.600 kronor per enskilt bolag. Syftet är att skapa öppenhet och insyn. 

En genomgång som SVT Nyheter gjort visar att en av sju riksdagsledamöter har investerat i företag.

Svenska storbolag poppis

De flitigaste aktiespararna är centerpartisterna, i förhållande till partiets mandat i riksdagen. En av tre C-ledamöter har innehav, därefter följer Liberalerna och Moderaterna. De miljöpartistiska riksdagsledamöterna hamnar näst längst ned på listan medan vänsterpartisterna inte har angett något innehav alls.

Förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) är den enskilde riksdagsledamot som har deklarerat flest bolag. Han har aktier i 26 bolag till ett värde av minst 2,3 miljoner kronor. Även Mattias Bäckström Johansson (SD), Roland Utbult (KD), Lena Emilsson (S) och Oscar Sjöstedt (SD) har innehav som överstiger en miljon kronor vardera.

Kända svenska storbolag som H&M, Volvo, SAS, Skanska och Telia tillhör favoriterna bland de svenska riksdagsledamöterna. Men det finns även mer udda innehav som CoreCivic, ett bolag som driver privata fängelser i USA, samt det kanadensiska restaurangföretaget Boston Pizza Royalties income fund.

Chansar mer

Enligt sparekonomen Claes Hemberg på nätmäklaren Avanza har riksdagsledamöterna mer aktier men mindre fonder än genomsnittssvensken.

– Snittsvensken gillar ju H&M och bankaktier. Ericsson är också vanligt, men syns inte till så mycket bland riksdagsledamöterna. De har valt storbolag men inte jättar, det är vanligare att folk väljer jättarna.

Han tycker inte att ledamöterna representerar svenska folket i sitt val av sparande.

– De har ett smalare val och chansar mer än genomsnittssvensken, som har ett tryggare sparande.

Speglar partiernas ideologier

Statsvetaren Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet höjer inte på ögonbrynen över att Centerpartiet placerar sig i topp i aktieligan, utan hade varit mer förvånad om aktieinnehavet hade varit jämnt fördelat mellan partierna. Centerpartiet och Liberalerna slåss nämligen om att vara det mest liberalistiska partiet – med en stark tro på marknadsekonomi – medan Vänsterpartiet är ett milt antikapitalistiskt parti som accepterar blandekonomi men vill öka statliga inslag och reglering av ekonomin, menar han.

Jonas Hinnfors tycker emellertid att man ska vara försiktig med att dra några ideologiska slutsatser. Aktieinnehavet kan även ha med riksdagsledamöternas bakgrund att göra, menar han.

– Yrkes- och familjemässigt kanske man kommer från förhållanden där det är mer eller mindre naturligt att ”spela på marknaden”.