Påskägg som ser ut som Fabergéägg – en trend. Foto: Bertil Ericsson/TT

Påskäggen ska vara snygga

Uppdaterad
Publicerad

Godishandlarna gnuggar händerna inför påsken, årets största försäljningsperiod. Och själva påskägget fortsätter att utvecklas.

Vissa skulle kunna komma från en dinosaurie, andra från en struts. Få – knappt några – av de påskägg som finns till försäljning har storleksmässigt några likheter med de ägg vi äter till frukostbordet. Men enligt Meta Troell, omvärldsanalytiker på Svensk Handel, blir inte påskäggen längre större.

– Och i stället för att man koncentrerar sig på innehållet så har ägget i sig fått en större betydelse som förpackning. Det finns vackra plåtägg som ser ut som Fabergéägg, säger hon och nämner att äggen numera säljs i alla typer av butiker.

I en hobby- och materialbutik i centrala Stockholm finns påskägg i massor. Här finner vi mycket riktigt även plåtägg. Men de flesta är av papp, med traditionella motiv som påskharar, men även ett alternativt med en robot ligger i hyllorna.

– Vi säljer mycket av allt, alla är jättepopulära, intygar butiksbiträdet Henric Hallgren.

Och vad stoppar vi då i våra ägg? Antagligen en hel del lösgodis. För godisgrossisten Candyking är nämligen påsken den enskilt största försäljningsperioden, uppger affärsutvecklaren Henrik Jacobson. Förutom choklad- och dragéägg ökar också försäljningen av godissorten stekta ägg.

Ägg av det lyxigare slaget

  • Den ryska juveleraren Carl Fabergé (1846-1920) gjorde 57 ägg till den ryska tsarfamiljen som en påskgåva.
  • Men några vanliga påskägg är det inte tal om. Äggen bekläddes med guld och smyckades med bland annat diamanter, juveler och safirer.
  • Nyligen köpte en man ett gyllene ägg för 90.000 dollar, som han tänkte ta i sär och sälja delarna av. Som tur var googlade han ”ägg” och namnet som var ingraverat på den klocka som fanns i ägget. Det visade sig vara ett förlorat Fabergéägg, till ett uppskattat värde av 214 miljoner kronor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.