• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Elever struntade i Pisa-testet

Uppdaterad
Publicerad

Elever gjorde inte sitt bästa i PISA-testet. Orsak: Provet var inte betygsgrundande. Det visar en granskning av resultatet.

Pisaundersökningen, som mäter 15-åringars kunskaper i skolämnen, kan enligt Dagens Nyheter vara missvisade.

En omfattande datakörning som tidningen gjort visar att elever, trots bra betyg och bra prestationer på nationella prov, inte ens svarat rätt på varannan fråga i det internationella testet.

Över 100 elever berättar att de inte gjorde sitt bästa eftersom Pisatestet inte är betygsgrundande. Men elever från många andra länder skriver provet under samma premisser som de svenska. Tidningen spekulerar i om just de svenska eleverna kan ha varit tyngda av fler prov än i andra länder.

Under samma period som Pisaprovet skrevs genomförde svenska elever tolv nationella delprov, enligt Dagens Nyheter.

Togs inte på allvar

– De nationella proven är helt galna – de tar mycket energi av oss elever. När vi nu fick ytterligare ett prov, som dessutom inte var betygsgrundande, fick vi känslan av att det inte var så viktigt. Det var många som inte tog det på allvar – och man blir påverkad av andra, säger Jesper Palmqvist, toppelev på skolan i Bjursås till tidningen.

Han fick högsta betyg, MVG, i matematik i nian, men hade bara rätt på var tredje fråga i matematikdelen i Pisa 2012.

113 elever som tidningen intervjuat och som fått MVG i matematik ger likartade svar. 102 elever berättar att de skrev Pisaprovet högst ofrivilligt, eftersom det inte påverkade deras betyg, och att de inte gjorde sitt bästa.

Fyllde i slumpmässigt

Andra berättar om hur klasskamrater fyllde i provformulären slumpmässigt och om lärare som sagt att provet inte är särskilt viktigt. Bara ett fåtal elever säger sig ha varit motiverade.

– Varför ska just jag behöva göra ett prov helt i onödan? Den enda belöningen vi fick var en pizza, säger eleven Hanna till tidningen.

Hon fick MVG i matematik, men hade fel på varannan fråga i Pisatestet.

Anita Wester, undervisningsråd på Skolverket, är positiv till att Pisastudien granskas.

-Den får så stor genomslagskraft, så det är bra och viktigt att det görs en genomsyn.

När Pisa presenterades i december lanserade Skolverket ett antal hypoteser som skulle kunna förklara det låga resultatet, varav motivationshypotesen var en.

Skolverket har nu dragit igång resultatanalys, där forskare och statistiker ska studera motivation och svarsmönster.

-Det vi gör i Sverige är att vi dels samlar rektorerna och betonar deras viktiga roll i det här och att de kan föra fram att eleverna verkligen gör sitt bästa. Sen får de en liten uppmuntran att de får köpa en fika till de elever som är med i testet, säger Anita Wester.

-Vi har även diskuterat återkoppling till skolorna efter provet. Problemet är att det tar så lång tid att få resultaten, så de eleverna har hunnit sluta.

Skolverket: ”Förklarar inte hela fallet”

Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, säger till SVT att provtröttheten bara är en delförklaring till det dåliga provresultatet.

– Som en av möjliga förklaringar till vårt stora Pisafall angav vi själva var att eleverna gör Pisaproven i en miljö med väldigt mycket nationella prov. Och de nationella proven spelar väldigt stor roll. Men att förklara hela Pisafallet med det, det tror inte jag man kan göra, av massa olika skäl. Ett skäl är att det fanns mycket nationella prov också förra och förrförra Pisaomgången. Ett annat att vi har även andra kunskapsmätningar som också visar att elevernas kunskapstapp det finns där.

Vad kan man göra åt det?

– Det här gör man på olika sätt i olika länder. Till exempel i Singapore, där jag var för några veckor sedan, lägger man stor vikt vid provet. Inför provet läser presidenten upp ett tal för alla elever och talar om för dem att de ska kämpa för landets ära. Olika länder gör detta på olika sätt. I Sverige har vi valt att göra provet så likt ett vanligt prov som möjligt. Det tror jag, utan att ha gjort några djupa studier kring detta, passar svenska elever bäst. Att göra det här provet som man brukar göra prov, säger Anna Ekström.

”Dignar under prov”

För Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet är resultatet av DN:s granskning knappast förvånande.

– Upprepade gånger har vi påvisat det här, att lärarna går på knäna, och det här visar att eleverna också gör det.

Enligt Siren har Sverige flest nationella prov i världen.

– Vi ser hur lärare och elever hamnar i en situation som går ut över kunskaperna. Man dignar under prov helt enkelt.

Lärarförbundet kräver nu en omedelbar översyn av antalet prov och omfattningen.

– Det vore naturligtvis glädjande för Sveriges kunskaper om det visar sig att de i själva verket är bättre, tillägger Sirén.

Fakta: Ras för svenska kunskaper

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsmätning bland 15-åriga skolelever som genomförs vart tredje år.

Eleverna testas i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

I senaste mätningen, Pisa 2012, deltog 65 länder/regioner, däribland alla OECD-länder.

Antalet elever som kunskapstestades var 510 000, varav 4 700 i Sverige.

Pisa-mätningen från 2012 visade att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.

Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnen i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet.

Inget annat av de andra 33 OECD-länderna i undersökningen hade en lika stor resultatförsämring som Sverige.

Källa: OECD/Skolverket (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.