– Om meningen är att polisen ska kunna ingripa tidigt och förhindra sexuella övergrepp på barn så fungerar lagen inte, säger Jörgen Lindeberg som är kriminalinspektör och jobbar i Rikskriminalens grupp mot sexuella övergrepp på barn.

Enligt Jörgen Lindeberg har polisen inga problem med att styrka att den vuxne har kontaktat ett barn i sexuellt syfte, men har inte de verktyg som krävs för bevisa de två andra saker som måste ha hänt för att man ska kunna döma någon för grooming: Att tid och plats för ett riktigt möte har bestämts,  och att den vuxne har tagit praktiska åtgärder för att mötet ska bli av.

– När den vuxne vill komma överens med barnet om tid och plats där de ska mötas flyttas konversationen till bland annat MSN och dit når inte vi med de metoder vi har till vårt förfogande.

Känner till männen

Rikskriminalen har kartlagt 679 så kallade ”groomare”. Personer som agerar under flera falska identiteter på nätet men som polisen avslöjat de riktiga identiterna på.

– Vi har deras e-postadresser, deras telefonnummer, deras ”nicknames” och deras konversationer med barnen de kontaktar på nätet. Det är förstås inte alla som ägnar sig åt grooming men väldigt många och det är inte en fråga om om de kommer att åka fast utan när, säger Jörgen Lindeberg.  

Men när de åker fast är det sannolikt inte för grooming utan för att de förgripit sig sexuellt på ett barn som de träffat på nätet. Då kan brottsrubriceringen bli våldtäkt och inte i första hand grooming. Men förövarens identitet kommer då inte att komma som en överraskning för Jörgen Lindeberg och hans kollegor på Rikskriminalen. Han är ju redan känd och kartlagd som groomare i deras databas.

– De som har begått sexuella övergrepp mot barn är kända av oss. Var tredje person som utreds för sexuella övergrepp mot barn har vi information om. Vi känner till att de finns på nätet men har inte kunnat hindra dem från att begå brotten.

Hur känns det?

– Frustrerande, men samtidigt har vi ju genom att vi har den här informationen lyckats identifiera över hundra förövare som då kunnat dömas för de sexbrott de har begått.

Men polisens frustration över att inte med lagens hjälp kunna ingripa mot groomarna har lett till att Jörgen Lindeberg sedan årsskiftet har börjat ringa upp dem och berättat att han vet vilka de är och vad de håller på med och sagt åt dem att sluta upp med det.

– Det är dels för att förhindra brott och det jag, i ren frustration över att inte kunna göra något, har kommit på att jag kan göra för att slippa att bara sitta och se på när det pågår.

Vad säger de när du ringer upp?

– Ja ingen har förnekat än i alla fall, men de kommer med ganska konstiga förklaringar.

Vad kan det vara?

– Till exempel att de har ett journalistiskt syfte eller är att de vill hjälpa polisen men de framstår fakiskt som ganska löjliga förklaringar.

Sedan grooming-lagen infördes har bara en enda person dömts för brottet, där domen bara omfattat grooming och förövaren inte samtidigt dömts för något ytterligare brott, exempelvis våldtäkt.

Det var en man i 50-årsåldern som tog kontakt med en 13-årig flicka och stämde möte med henne. Han satte in 500 kronor på hennes personkonto. Men när hon inte kom till mötet ringde hon upp flickans pappa och krävde att få tillbaka pengarna.

– Domen exemplifierar väldigt bra att lagen inte fungerar som det var tänkt. För om man måste vara så korkad, på ren svenska, för att bli dömd för det här brottet så visar det att det inte fungerar som vi hade tänkt oss.

Gillrar fällor

I England och USA får polisen utge sig för att själva vara barn och på så sätt gillra fällor för förövarna. Det kallas brottsprovokation men är inte tillåtet i Sverige och Jörgen Lindeberg tycker inte att det ska tillåtas. Han vill istället att grooming-lagen ska ändras så att det blir lättare att lagföra förövarna.

– Männen agerar ofta utifrån många olika identiteter och har ofta ett mycket förslaget sätt. Om det skulle bli straffbart att vilseleda barnen på de sätt de gör skulle polisen på ett helt annat sätt kunna förhindra brotten utan att behöva ta till brottsprovokation som jag tycker är mycket tveksamt.

Problemen med grooming-lagen är väl kända och i vintras fick Brottsförebyggande rådet,  BRÅ, i uppdrag av justitieminister Beatrice Ask att se över den. BRÅ:s utvärdering ska vara klar i maj nästa år.