Formuleringarna i budgetunderlaget för 2018–2020 är de skarpaste under Dan Eliassons tid som rikspolischef.

Får inte Polismyndigheten mer pengar än vad regeringen tidigare utlovat måste man redan i år fatta beslut om att göra sig av med folk. I värsta fall måste upp emot tusen tjänster bort.

– Utredningssituationen riskerar att försämras, vi kan inte genomföra de ambitionshöjningar på terrorbrott och IT-brott som vi anser är nödvändiga och vi kan inte vara lika närvarande i de utsatta områdena som vi skulle önska, säger Dan Eliasson.

Otillräckligt enligt facket

För att stötta upp i verksamheten har myndigheten nyanställt omkring tusen civila vars anställningar under 2017 finansieras med pengar som blev över från förra året och genom att utnyttja den anslagskredit som alla myndigheter har.

De pengar som regeringen tidigare preliminärt utlovat för 2018 kommer inte att täcka kostnaderna.

Polismyndigheten upprepar därför det krav som regeringen inte tillmötesgick förra året: 3,9 miljarder kronor mer i anslag den kommande treårsperioden.

Med det ska man kunna behålla de tusen, anställa ytterligare några hundra civila och dessutom ha råd med 1.500 fler poliser.

Men Polisförbundet – som lämnade budgetförhandlingarna med arbetsgivaren i oenighet – anser att det krävs mer för ett tryggare samhälle och en uppvärdering av polisyrket.

”Vi behöver inte bara fler nya poliser. I första hand måste vi behålla dem vi redan har och rekrytera tillbaka dem som slutat. Och då måste löner och villkor förbättras”, säger förbundets ordförande Lena Nitz i en skriftlig kommentar.

”Dränerar landsbygden”

Beatrice Ask (M), tidigare justitieminister, tycker att det är märkligt att regeringen inte redan förra året tillmötesgick Polismyndighetens begäran om 3,9 miljarder extra i budget – den begäran som nu alltså upprepas.

– Befolkningen har ökat och det innebär ett ökat behov av polisiära resurser, annars sjunker ju polisens kraft, säger Beatrice Ask till TT.

2010 uppnåddes det politiska målet om 20.000 poliser. Sedan dess har befolkningen ökat med 600.000 medan antalet poliser är oförändrat.

– Även om man alltid kan effektivisera så finns det ju gränser för det och med den här kraftiga befolkningsökningen och med de problem vi har i utsatta områden så håller ju inte detta, säger Ask.

Hon ser också en risk för att polisförstärkningen i de tre storstäderna tar viktiga resurser från annat håll.

– Vi kan inte dränera landsbygden på varenda polis. Det är ju illa nog som det är redan i dag.

Tak för personaltillväxt

Uppmärksamheten kring polisens resurser har varit massiv det senaste året och politiker har övertrumfat varandra med utspel om hur många fler poliser som behövs. Det senaste budet var på 10.000.

– Svensk polis tar naturligtvis gärna emot ännu mer resurser men ska man växa så snabbt blir det bekymmer. Vi dränerar den befintliga verksamheten om vår personal ska introducera och kompetensutveckla för många på en gång, säger Eliasson.

I budgetunderlaget uppskattar man att det kommer att krävas ytterligare 1.500 fler poliser år 2021–2024.

Eliasson tror att ökningen kommer att vara genomförbar, trots att platser stått tomma på polisutbildningen tre terminer i rad.

– Vi är en attraktiv arbetsgivare, säger han och hänvisar till antalet sökande.

Lena Nitz håller inte med.

”Det är en arbetsgivare som erfarna och kompetenta poliser lämnar”, säger hon i Polisförbundets kommentar till budgetunderlaget.