– Det är deras modus: att komma undan lagföring genom att bygga olika identiteter och inte gärna bli fotograferade, säger Christian Frödén, gruppchef för gränspolisens ensamkommandegrupp, till SVT Nyheter.
Han har jobbat mycket med ensamkommande unga i Stockholm, ofta från Marocko, och enligt honom är det inom vissa brottsaktiva grupperingar vanligt att uppge flera olika identiteter i kontakt med myndigheter.
– Det är mer regel än undantag att man har en ny identitet för varje land man kommer till, säger Christian Frödén.
”Finns de som är oerhört brottsaktiva”
Han känner till fallet som SVT Nyheter har rapporterat om, där en man som har uppgett sammanlagt minst sju olika identiteter nu har dömts för fem rån och fyra grova stölder.
– De flesta kanske klarar sig på tre-fyra identiteter. Men det finns killar som är oerhört brottsaktiva, har man redan slagit in på den vägen under lång tid i flera länder så är det inte ovanligt med den här mängden identiteter, säger Christian Frödén.
För rättsväsendet innebär de olika identiteterna och åldersuppgifterna problem.
– De kan till exempel undgå lagföring om de uppger att de är minderåriga, det är den stora problematiken. Man drar nytta av att vi inte alltid kan samarbeta över landsgränserna.
Haft kontakt med 800-900 personer
Sedan gränspolisen inledde det riktade arbetet 2014 uppskattar Christian Frödén att de har varit i kontakt med minst 800-900 ensamkommande unga som har kommit till Sverige. Men antalet från Marocko som söker asyl i Sverige har minskat de senaste åren.
– Det är en mindre problematik i Stockholm just nu medan exempelvis Paris har enorma problem, det går i vågor.