– Under sju år har vi förfinat våra verktyg för att skilja ut typiska mönster i de här brottsserierna. Nu har vi så mycket säkerhet att vi tycker vi kan gå ut och skriva de här rapporterna och påstå att de ligger bakom upp till hälften av alla anmälda bostadsinbrott i Sverige, säger Stefan Pettersson, inriktningsansvarig för internationella brottsnätverk vid polisens underrättelseenhet.

Vad tror ni kommer att ske framåt?

– Våra bedömningar är att antalet bostadsinbrott kommer fortsätta att öka om vi visar oss vara ett tillgängligare land än andra, säger Stefan Pettersson.

LÄS MER: Tjuvarna stal Ingrids guldskatt på julafton

De internationella brottsnätverken kommer enligt polisen främst från Östeuropa, men även från länder på Balkan, i Baltikum och i Sydamerika. I en ny rapport beskriver polisens underrättelsetjänst att de kännetecknas av en strikt rollfördelning, stora ekonomiska resurser samt en tydlig ledarstruktur där en eller flera utpekade huvudmän styr nätverken från hemlandet.

”Det är inte missbrukare – det är yrkeskriminella”

Stefan Pettersson är inriktningsansvarig för internationella brottsnätverk vid polisens underrättelseenhet och enligt honom också bilden av nätverkens nyckelpersoner allt tydligare.

– Det är inte missbrukare, det är yrkeskriminella och de är män. De är mellan 20 och 45 år gamla och de består av en kärna som har känt varandra väldigt länge och som har en lång brottskarriär bakom sig, säger Stefan Pettersson.

”Ju fler länder desto större blir vinsten”

Vad skiljer internationella brottsnätverk från annan internationell brottslighet?

– Tittar man på exempelvis grov narkotikasmuggling så korsar de gränser för att de måste. Kunde man odla här så skulle man inte flytta sig. För de internationella brottsnätverken är själva poängen att flytta sig över gränser. Dels för att de är okända på den andra sidan och dels för att de vet att stöldgodset blir svårare att spåra. Ju fler länder man agerar i desto större blir vinsten, säger Stefan Pettersson.

Främst ute efter guld

Enligt rapporten rekryteras majoriteten av gärningsmännen till stöldturnéerna i hemländerna. På senare tid har man kunnat studera hur nätverken hanterar personalomsättningen.

LÄS MER: Borttappade nycklar bakom bostadsinbrott

– När vi har följt nätverk från exempelvis Litauen och Polen har vi sett att personerna som skickas till Sverige sätts i verksamhet så fort de kommit fram. Under tiden bor de billigt, åker i billiga bilar och slangar diesel. När jobbet är klart transporteras de tillbaka till hemlandet med stöldgodset där de byts ut mot nya personer. Det är en kostnadseffektiv brottslighet, säger Stefan Pettersson. 

De internationella brottsnätverken är enligt polisen främst ute efter små värdefulla saker som är enkla att transportera ut ur landet, det kan röra sig om guld och klockor. Enligt Stefan Pettersson är strategin väl genomtänkt.

– Om du enbart tittar på ett inbrott ser det simpelt ut. Det kan handla om att man krossat en ruta och gått in och gått ut, jag tror att det var därför vi delvis missbedömde dem till en början. Det tog ett tag innan vi började se systematiken och mönstret. Innan vi insåg att det var organiserat, säger Stefan Pettersson.

Om de är så organiserade som ni tror, varför rånar de inte banker och värdetransporter?

– De vet att mängdbrott, bostadsbrott i det här fallet, inte är en brottstyp som svenska polisen kan prioritera som andra typer av grova våldsbrott och grov narkotikasmuggling. Det vet också att vi inte kan lägga lika mycket resurser på att utreda dem. Mängdbrott innebär mycket mindre risker, säger han.

”Utvecklingen går åt fel håll”

Flera av nätverken har också börjat flytta fram sina positioner på senare tid. Det genom att upprätta allt fler så kallade ankarplatser och ankarpersoner i landet. Ankarpersonerna är enligt rapporten ofta landsmän som har befunnit sig i Sverige en tid och vars uppgift är att förse ligorna med allt från bilar till teknik och logistik. Ankarplatser kan vara allt från lägenheter till förråd och gårdar där man kan märka om bilar och förvara stöldgods innan det smugglas ut ur landet.

LÄS MER: ”De tog min döda hustrus vigselring”

Stefan Pettersson har följt nätverken sedan polisen började notera deras aktiviteter i Sverige för drygt tio år sedan och han varnar för att utvecklingen går åt fel håll.

– Vi ser att vissa platser i Sverige har blivit väldigt stora ankarplatser. De kan handla om att de själva kontrollerar stora utländska godsföretag som kan hjälpa dem att smuggla ut stöldgodset, säger Stefan Pettersson.  

En anledning till den ökade närvaron är enligt rapporten att medlemmar som straffas lär känna andra kriminella i de svenska fängelserna, en annan att de befunnit sig här en längre tid och börjar komma in i samhället.

Nätverken samarbetar med varandra

Polisens kartläggningar har också visat att flera av nätverken är betydligt större än man tidigare har trott. Stöldligor bestående av en handfull gärningsmän har visat sig vara kluster i större organisationer som kan bestå av hundratals personer. Man har också kunnat se att de olika nätverken samarbetar med varandra, både utomlands och i Sverige.

– De samverkar vid behov, kan man utrycka det. Det kan ju handla om att polisen har gripit många utförare. De får personalbrist. Då kan vi se att de lånar (gärningsmän red.anm) av varandra. Sedan återvänder de till sina egna nätverk efter en tid, säger Stefan Pettersson.

Hur vet ni att det handlar om flera olika internationella brottsnätverk?

– Vi ser var de är, vi kartlägger dem, det är spaningar, de grips. De befinner sig på olika platser på olika färjor. De lämnar ett spår efter sig. Vi kan påstå att de här människorna befinner sig här, de andra någon annanstans, säger Stefan Pettersson.

LÄS MER: Inbrott i Göteborg – här sker flest

Vad betyder det här för Sverige?

– Att de är mycket svårare att påverka, eftersom det är inte de enskilda personerna som är här som självständigt kan ta besluten att sluta vara här. Det är inte så att man bara kan lämna de här nätverken hursomhelst, säger Stefan Pettersson. 

Internationella brottsnätverk är sedan tidigare kända för att ligga bakom en stor del av tillgreppsbrottsligheten i landet. Stölder av dyra bildelar och jordbruksmaskiner har länge varit deras signum, enligt polisen.

Rättsväsendet måste ta krafttag

Men i en ny lägesbild över bostadsbrotten i Sverige som SVT tagit del av skriver NOA att antalet bostadsinbrott som brottsnätverken ligger bakom har eskalerat under senare år, samt att ”svenskt rättsväsende måste ta ett gemensamt krafttag mot det samhällsproblem som de mobila organiserade kriminella grupperna utgör”.

Men Stefan Pettersson från polisens underrättelseavdelning menar att det krävs mer än så.

– De går inte att lösa det här enbart i Sverige med det svenska rättsväsendet. Här måste man jobba med andra länder i och utanför EU. Man måste lagföra dem där det är lämpligt att göra det. Det är där det får störst effekt. För bara för att en gräns är öppen inom EU betyder ju inte det att den ska vara öppen för kriminella, säger han.