tisdags natt utbröt en brand i en barack i Arlöv som dagen efter skulle ha tagits i bruk som asylboende. Natten till i lördags brann en skolbyggnad i Kånna utanför Ljungby ner till grunden, bara dagar efter att kommunen hållit informationsmöte om beslutet att använda lokalerna som flyktingboende.

Och i natt var det dags igen – en gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, planerad som evakueringsboende, eldhärjades svårt.

Missnöje mot planerna

– Det är allvarligt och helt oacceptabelt, och också ledsamt och tråkigt för alla oss som lagt ner så mycket tid och kraft på att få i ordning boendet, säger Ulrika Granfors, fastighetschef vid Kungsbacka kommun.

Den nu till hälften nedbrunna byggnaden och två andra lokaler hade på kort tid tagits fram för att kunna inhysa omkring hundra personer.

– Vi hade ett informationsmöte i torsdags. Det fanns en del missnöjda röster, men även invånare som höjde sina röster för att ta emot medmänniskor, säger Ulrika Granfors.

Hon har inte upplevt någon hotbild mot flyktingboenden i kommunen, men utesluter inte att det kan finnas en koppling mellan missnöjet och branden.

– Det ligger ju nära till hands att tro det, särskilt när man ser vad som hände i Ljungby.

Bevakningen förstärks nu vid de andra förberedda lokalerna och kommunen ska försöka hitta ett alternativ till den nedbrunna fastigheten. Efter branden i Ljungby har kommunen där i samråd med polisen fattat beslut om att skärpa säkerheten vid både befintliga och blivande asylboenden i hela Kronobergs län.

Polisen undersöker kopplingar

Samtidigt intresserar sig nu polisens nationella operativa avdelning (NOA) för om det kan finnas en koppling mellan de tre senaste bränderna.

– Vi analyserar om det finns ett samband och i så fall hur det ser ut. Med utgångspunkt i vad vi får fram kan det bli aktuellt att gå ut med nationella riktlinjer, säger Stefan Hector, kommenderingschef för NOA:s särskilda händelse med anledning av migrationsströmmarna.

Säpo skriver i ett mejl till TT att helgens bränder ”främst” är ett ärende för polisen, men att man ”följer och bistår med eventuell information”.

Migrationsverket har inte planerat några särskilda nationella säkerhetsåtgärder med anledning av bränderna. Men myndigheten gör löpande riskbedömningar för olika boenden, säger säkerhetschef Monica Karum Bergvall.

– Vi kommer att fortsätta med de säkerhetsåtgärder som vi redan har i det dagliga arbetet, där det ingår att ute på enheterna titta på den hotbild som finns, i samarbete med polisen, och utifrån det vidta åtgärder där det i så fall behövs.

Ekon från 90-talet

Helene Lööw, docent i historia, har studerat den våg av attentat som riktades mot flyktingförläggningar under 80- och 90-talet. Då handlade det oftast om gärningsmän som agerade på eget initiativ, utan band till någon organisation.

– Många av dessa individer uppfattade sig själva som de som gjorde det som folk pratade om i lokalsamhället. Det var mycket referenser till att ingen ville ha flyktingarna där.

De senaste bränderna kan vara tecken på en ny liknande attentatsvåg, säger Helene Lööw, samtidigt som hon betonar att man ännu inte vet hur många av dem som är anlagda.

– Det uppstår väldigt många lokala nätgrupper, som ”Nej till flyktingförläggning i ort X”, eller ”Nej till tiggande migranter”. Där höjs retoriken kraftigt och i många fall ses sådana här aktioner som något positivt. De processer som tidigare skedde i lokalsamhället, mun till mun, flödar nu fritt på nätet.