I dag får polisen avlyssna personer som är misstänkta för brott som kan ge minst två års fängelse. Nu vill de få möjlighet att avlyssna även personer som inte är misstänkta för något brott. Syftet är att på ett mer effektivt sätt kunna bekämpa gängkriminalitet, bland annat för att bättre förstå hur de kriminella resonerar.

– Vi behöver en förändrad lagstiftning som ger oss större möjligheter att lyssna på krypterade telefoner, säger Mats Löfving, biträdande rikspolischef, i Ekots lördagsintervju.

”Viktiga erfarenheter”

I somras lyckades Europol hacka Encrochat, en krypterad telefon som används av många kriminella även i Sverige. Polisen kunde under flera månader läsa meddelanden som skickades mellan olika kriminella aktörer runt om i Europa.

– Vi hoppas nu att all den här telefontrafiken leder till att vi klarar upp fler brott än vi skulle ha gjort annars. Sammantaget är det här väldigt viktiga erfarenheter. Den här typen av ingångar i krypterade telefoner, inte minst i underrättelsesyfte, skulle vi vilja ha större möjligheter till för polisen i Sverige, säger biträdande rikspolischef, Mats Löfving, till Ekot.

Damberg: Vi för en tät dialog

Löfving säger senare i en intervju med SVT Nyheter att frågan inte är helt okomplicerad. Det handlar om att göra en avvägning mellan rättsväsendets möjlighet att komma vidare i brottsutredningar och skyddet av den personliga integriteten.

– Jag har stor respekt för att det här är en svår fråga och vi är inte ännu mogna att komma framåt mot regeringen och justitiedepartementet i den här frågan. Men vi tycker det är viktigt att flagga upp att vi för den här diskussionen internt, säger han.

Enligt inrikesminister Mikael Damberg har regeringen inte stängt dörren för en förändring av den nuvarande lagstiftning om hemlig avlyssning.

”Regeringen har en tät dialog med polisen om behovet av nya verktyg”, skriver Damberg i ett mejl till SVT.