Polisens nya vapen: Ansiktsigenkänning

Uppdaterad
Publicerad

Inom några veckor lanserar svensk polis tekniken som kan effektivisera polisarbetet. Men den är kontroversiell. I USA har polisen gripit flera personer av misstag, då man litat för mycket på datorns ansiktsigenkänning.

Ingen människa hinner titta på alla övervakningskameror hela tiden. Men en dator kan. Med artificiell intelligens i form av ansiktsigenkänning får man ett obegränsat antal ”poliser” som sitter och kollar på vad som händer, i realtid. Det är verklighet i Kina, Ryssland och Storbritannien till exempel.

Metod som väcker debatt

Sådan ansiktsigenkänning i realtid stöter på fler integritets-juridiska hinder än det som blivit mer utbrett – att genomsöka bildmaterial i efterhand. Men även den metoden väcker debatt. I USA finns det flera exempel på personer som gripits av misstag. Det fallen har gemensamt är att de som råkat ut är afro-amerikaner.

Förklaringen tros vara att datorprogrammen inte tränats tillräckligt på att känna igen vissa typer av utseenden. Flera av de stora techbolagen, såsom Amazon och Microsoft, har svarat med att tillfälligt sluta sälja ansiktsigenkänningsverktyg till polisen. Men det saknas inte alternativ. Clearview AI hamnade i hetluften när det avslöjades att företaget dammsugit sociala medier på 3 miljarder bilder, som de nu använder för ansiktsigenkänning.

Startar om några veckor

Svensk polis som testade appen kunde identifiera ett barn som utsatts för sexualbrott. Men nyligen slog Integritetsskyddsmyndigheten ned på det för att polisen saknade lagligt stöd för att använda en sådan tjänst.

– I det fallet hade de inte nått ut med sina rutiner till medarbetarna tillräckligt och kunde inte visa att det var absolut nödvändigt att använda det, säger Jenny Bård, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.

Men polisen har däremot fått klartecken att i brottsutredningar använda automatisk bildanalys av stora mängder bildmaterial som inhämtats i förundersökningen. Inom några veckor ska man driftsätta det. Vid tidigare tester har det lett till att man kunnat gå vidare till lagföring, berättar Niclas Appleby, forensiker vid polisens NFC. Bland annat provades det vid Operation Rimfrost.

– Där hjälpte vi till att söka efter en bil gärningsmännen använt vid tiden för brottet. Vi ville se var bilen befunnit sig dygnen innan mordet och kollade mot övervakningsfilmer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.