Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Polisen måste ta itu med flera problem inom organisationen, menar Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi. Foto: Johan Nilsson/TT/SVT

Polisens resurser ökar – men inte uppklaringen av de grövsta brotten

Uppdaterad
Publicerad

Polisens resurser har ökat stadigt i flera år. Poliserna har blivit fler, samtidigt som våldsbrotten totalt sett förutom våldtäkter, minskat – men uppklaringen av brott står och stampar.  

– Vi redovisar färre, fast värre till åklagarmyndigheten, säger polisen och gängexperten Gunnar Appelgren, Södertäljepolisen.  

Polismyndighetens anslag ökade med 43 procent från 2015 till 2021. Samtidigt har uppklaringsprocenten för samtliga brott legat kvar på samma nivå. Omkring 13-14 procent.

Enligt experterna är de grova brotten den viktiga måttstocken för hur polisen lyckas. Men inte heller där har uppklaringen ökat.

– Det är helt klart ett problem, säger Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi.

Medan andelen uppklarade övriga fall av dödligt våld har legat stadigt mellan 80 -90 procent sedan 1990, visar polisens egna siffror att andelen av de uppklarade dödliga skjutningarna i kriminell miljö minskat i takt med att skjutningarna ökat. 2020 klarades ungefär var fjärde fall upp.

”Finns ingen verksamhetsanalys”

Enligt Sarnecki handlar det om att polisen inte lyckats förbättra sin utredningsverksamhet trots ökade resurser. Antalet poliser har ökat, och förra året fanns fler än 20 000 poliser i Sverige. Och i år ökar polisens anslag ytterligare – till 37 miljarder.

Jerzy Sarnecki och polisförbundets ordförande Katharina von Sydow är överens om att polisens verksamhet är både komplex och svårstyrd, och att vissa saker har blivit bättre genom åren. Men båda är kritiska till att myndigheten inte har tagit reda på var resurserna gör bäst nytta. 

– Det finns ingen verksamhetsanalys i grunden. Polismyndigheten har anställt en massa människor men inte tagit reda på vilka kompetenser som behövs, eller hur många, säger von Sydow.

– Man målstyr inte. Man utvärderar inte. Man tar helt enkelt inte reda på om man har blivit tillräckligt effektiv eller inte, säger Sarnecki som hävdar att det krävs mer forskning för att veta var satsningarna ska göras.

SVT: Menar du att polisen inte riktigt vet vad de ska göra för att få ut bäst effekt av pengarna? 

– Ja, det menar jag. Man går väldigt mycket på rutin men är inte systematisk i att pröva olika metoder, utvärdera dem och helt enkelt välja det som är bäst, säger Sarnecki.

Polisledningen har inte velat ställa upp på en intervju men svarar i mejl via presstjänsten att de inte delar bilden av att polismyndigheten inte jobbar forskningsbaserat. De skriver också bland annat att det handlar om mycket komplexa utredningar och att de aldrig lagfört fler personer för grova våldsbrott än vad som görs nu.

Pengar och poliser

Polisens anslag 2015-2023

2015 

21, 1 miljarder 

2016

21, 8 miljarder 

2017

22, 6 miljarder 

2018 

24, 7 miljarder 

2019

26,1 miljarder 

2020

28,5 miljarder 

2021

31 miljarder 

2022

33, 8 miljarder 

2023

37 miljarder

2022 fanns 20050 poliser i Sverige. Det är en ökning med 1722 poliser sen 2015. Stockholm är den enda polisregion som har färre poliser i dag, jämfört med innan omorganisationen 2015.

Källa: Polisen och Justitiedepartementet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.