Bara en minister har sjukanmält sig sedan den rödgröna regeringen kom till makten för drygt tre år sedan, trots att de vårdats på sjukhus eller tvingats ställa in uppdrag på grund av sjukdom. Därmed har de också sluppit tusentals kronor i löneavdrag för karensdagar.

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, forskar om sjukförsäkringen och tycker inte att karensdagen fyller någon större funktion för ministrarna.

– Nej, karensdagar är till för att avhålla människor från att plocka ut sjukdagar, men i det här fallet handlar det snarare om att politikerna inte anser sig ha nedsatt arbetsförmåga trots att de är sjuka. Jag kan tänka mig att motivet för en karensdag för politiker är solidaritet med andra yrkesarbetande, säger hon.

Striktare tillämpning

Hon tycker inte att det är fel i sak att de arvoderade politikerna, som förväntas vara i tjänst dygnet runt, själva får bedöma om de ska sjukanmäla sig och kan anpassa sina arbetsuppgifter efter hur de mår. Däremot är det ett problem att de som beslutar om sjukförsäkringen sällan utnyttjar den, till skillnad från kvinnor, unga, lågutbildade, låginkomsttagare och invandrare. Det kan göra att de får sämre förståelse för mindre privilegierade grupper.

De senaste åren har det växt fram en bred politisk enighet om en striktare tillämpning av sjukförsäkringen samtidigt som den politiska styrningen har ökat, menar hon.

– I regeringens senaste regleringsbrev står det uttryckligen att Försäkringskassan ska jobba mot att man inte ska ta ut mer än nio dagar i sjukförsäkringen. Jag tycker att det är bedrövligt att man försöker begränsa människors möjlighet till återhämtning utan att beakta verkligheten på arbetsmarknaden.

Göder missnöjespartier

Det är också ett problem att politikerna omfattas av andra regler än ”vanliga människor”. Det kan leda till ökat misstroende mot de som fattar besluten, som i förlängningen göder missnöjespartier och undergräver demokratin genom att mindre priviligierade grupper väljer att inte engagera sig politiskt, tror hon.

– För en undersköterska är det svårt att förstå att ett statsråd kan göra en ballongsprängning och fortfarande upprätthålla full lön, medan man själv skulle vara tvungen att utnyttja en karensdag.