Det byggs mycket, det byggs stort och det säljs dyrt. Marknaden för kommersiella fastigheter i Sverige är glödhet.
– Drivkrafterna är samma som det har varit de senaste åren, stigande hyresintäkter och en låg ränta, en stabil situation, säger Mikael Söderlundh, analyschef på fastighetsrådgivaren Pangea Property Partners.
Som innan 90-tals krisen
Fastighetsaktier har stigit långt mer än börsen i övrigt. Värdet på sektorn har nått dryga 700 miljarder kronor. Aktierna har till och med ett klart högre värde än vad de av bolagen ägda husen är värderade till, enligt Pangea.
Det betyder att man antingen köpt ”billigt” och/eller att aktiemarknaden tror på fortsatt stigande fastighetsvärden. Ett värde som nu utgör en lika stor andel av börsen som i början på 1990-talet.
Men det slutade inte så bra just den gången. På 90-talet drabbades Sverige av en finanskris som utgick från kommersiella fastigheter.
Fastighetsbolagen var högt belånade och föll som korthus, och bankerna som lånat ut pengarna med dem.
Myndigheter och regering reagerar
De stigande värdena i nutid har fått det Finansiella stabilitetsrådet att reagera. Stabilitetsrådet består av ansvarig minister i regeringen och cheferna för trion av myndigheter: Riksbanken Finansinspektionen och Riksgälden.
Rådet skriver i sin senaste rapport från juni i år att de vill att bankerna ska tvingas ha mer egna pengar om de ska låna ut till kommersiella fastigheter som ett skydd mot eventuella förluster.
Skillnader mot 90-tals krisen
– Jag skulle säga att det är ganska stora skillnader hur det ser ut nu och då, säger Mikael Söderlundh.
Han pekar på skillnaderna mot 90-talets fastighetsmarknad. Nu finns det många utländska köpare och att fastighetsbolagen inte bara lånar i svenska banker, vilket ger fler möjligheter.
– Lånen är mycket mindre samtidigt som bolagen inte ökat belåningen när fastighetspriserna stigit vilket gör att risken sjunkit, säger Mikael Söderlundh.
Finansiella stabilitetsrådet
Rådet diskuterar eventuella behov av åtgärder för att motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser men fattar inga beslut om åtgärderna. Det gör regeringen och myndigheterna som är representerade i rådet självständigt inom sina respektive ansvarsområden.
Rådets möten leds av statsrådet som är ansvarig för finansmarknadsfrågor, Per Bolund. Övriga medlemmar är generaldirektören för Finansinspektionen, Erik Thedéen, riksgäldsdirektören Hans Lindblad och riksbankschefen Stefan Ingves.
Källa: Statens offentliga utredningar