Wall street-kraschen 1929:
Inleddes den svarta torsdagen 24 oktober 1929 då fallande kurser utlöste säljpanik. Den närmaste tiden fortsatte kursfallet och mellan 3 september och 13 november gick industriaktieindex ned med 50 procent.
Börskraschen hade föregåtts av omfattande belåning av aktier till höga räntor och starka förväntningar om stigande kurser. Kraschen övergick i depression med fallande produktion, priser och handel. Konjunkturnedgången spred sig också till Europa och andra delar av världen.
Svarta måndagen 1987:
Måndagen den 19 oktober 1987 var dagen då världens börser föll dramatiskt. Dow Jones index tappade 22,6 procent den dagen och Stockholmsbörsen föll med över 20 procent. Startskottet var oväntat dåliga handelssiffror från USA, som kom efter en tids oro på ränte- och valutamarknaderna.
Efter en kraftig återhämtning kunde börsåret 1987 till slut summeras med en nedgång på ett par procent.
Minikraschen 1997:
Den 27 oktober 1997 föll Wall Street med 554 punkter och även börserna i Argentina, Mexiko och Brasilien rasade uppemot 15 procent samma dag. Oron spred sig även till de europeiska marknaderna och det beräknas att ungefär 1 500 miljarder dollar gick upp i rök under den korta krisen.
Kraschen orsakades av turbulens i Asien som började i juli samma år, när internationella valutaspekulanter satsade stort i thailändska bath.
IT-kraschen 2000:
IT-kraschen var en mer utdragen börskrasch. Internets utveckling under mitten av 90-talet blåste upp en gigantisk IT-bubbla där internetbaserade företag med ovanliga och djärva affärsmetoder värderades skyhögt av börsens aktörer.
Bubblan sprack till slut år 2000 och många av de berörda bolagen tappade över 90 procent av sitt värde så gott som över en natt.
Terrorattackerna 11 september 2001:
Den 11 september 2001 stannade hela världen upp och fick bevittna hur två passagerarplan kraschade in i World Trade Center i New York. Terrorattackerna utlöste börsras över hela världen och uppskattningsvis gick mer än 98 miljarder dollar förlorade.
Finanskrisen 2008:
Flera ekonomisk-politiska åtgärder i USA samverkade för att skapa våldsamt stigande huspriser och en rejäl fastighetsbubbla. Av bolåneinstituten krävdes att en allt större del av utlåningen skulle riktas mot hushåll med låga inkomster, så kallade subprimelån. Kraven på kapitaltäckning sänktes för investmentbankerna och den amerikanska centralbanken förde en extrem lågräntepolitik.
När bubblan sprack påskyndades krisen av att investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurs. Den amerikanska krisen fick snabb spridning till övriga världen.
Källor: Ne.se, va.se, svd.se