Inom svensk sjukvård tillåts inte surrogatarrangemang, men det finns inga regler mot att anlita surrogatmödrar i andra länder. Det betyder att svenska myndigheter inte är inblandade i vilka som blir föräldrar eller vet hur många barn det handlar om.

I Sverige finns tre företag som förmedlar surrogatarrangemang i andra länder. Det handlar framförallt om Colombia, Georgien, USA och även Ukraina.

Surrogatbolaget: ”Barnet föds statslös och föräldralös”

Ett av bolagen, Surrogacy Sweden, skriver i ett mejl till SVT Nyheter att nuvarande regelverk gör att barnen ofta hamnar mellan ländernas olika lagar ”vilket gör att barnet föds både statslös och föräldralös.”

Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi vid Södertörns högskola, beskriver situationen:

– Det som händer är att den allra första tiden i barnets liv, befinner sig barnet i ett juridiskt vakuum. Och det skapar sårbarheter.

Hur många barn det rör sig om vet inte svenska myndigheter och politiker. Och ingen har i uppdrag att följa utvecklingen.

Saknas uppgift om antalet barn

Olika uppgifter om antalet barn har tidigare förekommit. År 2018 kunde Uppdrag granskning berätta att barn födda via surrogat låg på samma nivå som internationella adoptioner. Nu har SVT:s Dokument Inifrån försökt få svar på frågan igen.

”Vi har gått igenom hundratals fall där svenska barn blivit till genom en surrogatprocess utomlands. Men faktum är att det idag inte finns någon säker uppgift på hur många barn det faktiskt finns i Sverige som fötts på det sättet”, säger reporter Sara Hadfy Högström.

Ett sätt att tyda utvecklingen är att titta på företagen i branschen. Det största svenska bolaget, Nordic Surrogacy har mer än fyrdubblat sin omsättning de senaste fem åren, från drygt 5 miljoner till cirka 20 miljoner kronor. Under samma period har bolaget gått från två till 12 anställda.

SVT Nyheter har sökt socialministern, sjukvårdsministern, socialtjänstministern och justitieministern för en kommentar om regelverket. Ingen vill svara på frågorna i nuläget.