Professorn kritisk till självtester: ”Fungerar inte på symptomfria”

Uppdaterad
Publicerad

Apotek runt om i landet vittnar om att det är hög efterfrågan på självtester just nu. Det finns en rad olika varianter – och metoder. Men kan man lita på ett negativt testresultat?

– Nej, man ska vara fortsatt väldigt försiktig, i synnerhet om du ska träffa äldre personer, säger Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik vid KTH.

Om du är symptomfri och ditt självtest visar negativt, finns det mindre än 1 procents risk att ditt test är ett så kallat falskt negativt test. Men Sophia Hober menar att sannolikheten att testet visar fel är större än så.

– De här testerna fungerar inte lika bra om du har låga virusnivåer. När man räknat ut tillförlitligheten på antigentester har man använt sig av tester där personerna har höga virusnivåer.

Coronapandemin

”Måste ha tydliga symptom”

Enligt Folkhälsomyndighetens prestandakrav för självtester bör testerna ha en känslighet på 90 procent och en specificitet på 99 procent. De tester som SVT har tittat på har hållit sig inom FHM:s ram och är dessutom CE-märkta.

Trots det menar Sophia Hober att man inte ska förlita sig på antigentesterna i för stor utsträckning, i synnerhet inte om du är symptomfri. 

– Har du tydliga symptom så kommer testen förmodligen stämma bättre överens med de siffrorna som står på förpackningarna, säger hon.

På marknaden finns åtminstone en handfull märken som erbjuder självtester. Vanligast är antigentest via ett näsprov, men det finns åtminstone en variant där man tar salivtest istället.

– Jag skulle förorda näsprov, om man överhuvudtaget funderar på att ta ett antigentest.

”Bra att testerna finns”

Anders Sönnerborg, virusprofessor på Karolinska institutet, är positiv till att testerna finns.

– Det är bättre än ingenting alls. På så sätt är de värdefulla och bra. Men man ska vara medveten om att negativt resultat inte innebär ”carte blanche”.

Även han menar att man ska ta testernas ”fina siffror” med en nypa salt.

– Man ska inte stirra sig blind på de här siffrorna. Har du ett positivt resultat kan du vara säker på att du är smittad, men får du ett negativt svar ska du inte vara så säker på att svaret stämmer.

I klippet ovan får du vet vilka självtester som är bäst.

Det finns tre typer av tester

PCR:

Rekommenderas i första hand av FHM. Undersöker om det finns arvsmassa från virus. Tas av vårdpersonal eller genom självprovtagning hemma. Analyseras sedan i ett labb. Svaret kommer inom några dagar och testresultatet är väldigt tillförlitligt. 

Är godkänt för inresa i Sverige

Antigen (även kallat snabbtest) :

Tas av vårdpersonal eller genom självprovtagning där testet skickas iväg för analys. 

Undersöker om det finns proteiner från viruset i testet. Ger snabbt svar, ofta inom 30 minuter. Dock mindre känsliga än PCR-tester, kan inte utesluta covid-19. 

Används som komplement till PCR-tester. Till exempel för att testa patienter med misstänkt covid-19 inom primärvården och akutsjukvården och screening av patienter som söker sjukvård av annan orsak än covid-19 eller av symtomfri personal på arbetsplatser. 

Kan dock inte, trots negativt provsvar, utesluta att personen har covid-19.

Är godkänt för inresa till Sverige. 

Självtest:

Är ett antigentest som görs helt och hållet i hemmet. 

Även analysen görs hemma, och resultatet syns inom kort. 

Används inte för att utesluta covid-19 eller vid smittspårning, då ett negativt test inte är en säker indikation på att personen är smittfri.

Testresultatet rapporteras inte in till hälso- och sjukvården. Den som får ett positivt självtest måste stanna hemma och boka ett PCR-test, det för att den ska komma med i statistiken.

Är inte giltigt för inresa i Sverige.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet