Foto: SVT / TT

Radikalisering i förorter drabbar kvinnor hårt

Uppdaterad
Publicerad

Forskare varnar för att radikaliseringen i miljonprogramsförorter och en tilltagande islamofobi kan bli ett hot mot demokratin. Samtidigt visar en ny rapport på stora brister i kunskaperna om radikaliseringen.

– Kvinnorna blir offren i miljöerna där fanatismen växer, säger Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

SVT Nyheter har träffat Hashim Salad Elmi, ordförande vid Svensk-somaliska stödföreningen i Stor-Stockholm, som menar att radikaliseringen pågått länge i flera förorter i Stockholmsområdet. Han säger att utanförskapet många lever i är en del av förklaringen till att flera har kunnat fångas upp av rekryterare till extremistorganisationen IS, Islamiska staten.

– Radikaliseringen har pågått länge. Den sker inte över en natt och är mer omfattande än vad myndigheter och politiker känner till. Rekryterarna gör olika stödinsatser och skapar först en trygghet hos familjer, sedan kritiserar de mannen eller frun för att inte vara troende och splittrar familjerna.

Enligt Hashim Salad Elmi förstår inte myndigheter och politiker hur akut problemet är. Och han är bekymrad över, som han upplever det, den bristande responsen.

– Det behövs snabba åtgärder. Sverige kokar, men jag tror att Sverige sover, säger han.

Sahlin: Göm inte moskéer i källaren

SVT Nyheter har också talat med debattören Mona Walter som beskriver en bild i vissa förorter där kvinnor blir utsatta för glåpord och tillrättavisanden för att ha fel kläder eller beteende som inte överensstämmer med religionen.

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, bekräftar en bild av att radikaliseringen vuxit och att den ofta drabbar kvinnor.

– I takt med att konflikten i Mellanöstern försvåras och att IS växer, växer också fanatismen i Sverige och offren blir kvinnor, när män vill kontrollera kvinnorna i religionens tecken, säger hon till SVT Nyheter.

Sahlin pekar på att det finns en dålig kunskap om vad den muslimska tron står för och att det är viktigt att bygga öppna religiösa rum för muslimer att utöva sin religion, i stället för att gömma undan moskéer i källare då radikalisering riskerar att växa i hemlighet.

– Man måste kräva att alla religiösa företrädare måste ta avstånd från fanatism och att sätta emot alla som vill förminska kvinnors rättigheter. Det är viktigt att försvara religionsfrihet men samtidigt visa att det inte är rätt att göra vad som helst i religionens namn. Man kan aldrig kompromissa med kvinnors rättigheter, säger Mona Sahlin.

Kunskapen för låg

Göran Larsson, professor i religionshistoria vid Göteborgs universitet, som har skrivit en rapport för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om radikaliseringen i Sverige säger att det inte enbart handlar om utanförskap utan att det ”sannolikt är många fler parametrar än så”. Det är enligt honom även högutbildade som lockas av radikaliseringen.

– Det handlar om utanförskap men också om övertygelse och om individuella, lokala, strukturella, teologiska och ideologiska motiv, och upplevelsen av att man är annorlunda kan komma först när man börjar studera i universitetsvärlden, säger han.

Däremot delar Göran Larsson Hashim Salad Elmis uppfattning om att kunskapen om radikaliseringen i Sverige fortfarande är låg.

– Det finns inga djupa akademiska studier, vare sig i Sverige eller internationellt, när det gäller skälen till att människor reser eller om utbredningen. Uppgifterna vi får kommer främst från Säpo eller medier, säger han.

Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, är det omkring 300 personer som åkt till våldsbejakande extremistgrupper i Syrien och övriga Mellanöstern men någon exakt uppgift på hur utbredd radikaliseringen är finns inte, säger en källa inom Säpo till SVT. Samtidigt uppger Säpo att antalet kvinnor blir fler och siffran över antalet som reser till dessa områden antas öka.

Riskerar att utnyttjas av rasister

Hashim Salad Elmi tycker att Sverige borde ha hårdare anti-terrorlagar, som i Storbritannien. Men det brittiska exemplet har blivit kritiserat för att leda till att grupper pekas ut. Professor Göran Larsson varnar också för att kunskapsbrist kan leda till att politiker agerar för snabbt. Den växande polariseringen, med radikalisering på ena sidan och islamofobi på den andra, kan också hota demokratin på sikt, menar han.

– Det är stor risk att det blir snabba åtgärder som leder till målkonflikter, där yttrandefrihet och åsiktsfrihet kommer i kläm.

Mona Sahlin belyser också konflikten mellan fanatism och islamofobi. Hon menar att det är ”förolämpande tyst” om kvinnors utsatthet i fanatiska miljöer.

– Kritiserar man det i förorten kan man anklagas för att gå rasisternas vägar. Men man måste sprida kunskap kring islam för att motverka de som tycker att muslimer är lika med problem. Allt för många högerextrema krafter och Sverigedemokraterna utnyttjar tyvärr kvinnors utsatthet för sina syften, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.