De stora pengarna finns i friskolesektorn. Detta enligt nyhetsbyrån Siren som kartlagt cirka 550 personer kopplade till radikal islamism.
– Givetvis finns det ett rent finansiellt syfte i att tjäna pengar. Sedan handlar det om påverkansaspekten och om att isolera ungdomar från det icke-religiösa samhället, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert och forskare vid Försvarshögskolan, till Nyhetsbyrån Siren.
Granskningen visar att den omstridda Göteborgsbaserade Safirskolan, tidigare Vetenskapsskolan, och förskolekooperativet Bilaal, verksamt i flera norrländska kommuner, hör till de bolag som genererat högst affärsvärde under perioden 2015-2019.
Affärer med ett 30-tal kommuner
En annan verksamhet, en gymnasiehuvudman, Edinit som är dotterbolag till al-Azharstiftelsen i Vällingby, gjorde fram till 2018 affärer med ett 30-tal kommuner. Det till ett värde av över 150 miljoner kronor, enligt Siren.
Enligt nyhetsbyrån är det samlade affärsvärdet det dubbla, över 300 miljoner kronor för en annan skolkoncern med verksamhet i de flesta Stockholmskommuner och några kommuner i Västmanland. En ledande företrädare i koncernen har enligt Sirens kartläggning kopplingar till radikalislamistisk miljö. Hittills har två skolor stoppats på grund av kopplingar till våldsbejakande extremism, bland annat Vetenskapsskolan.
Skolinspektionen kan sedan 1 januari 2019 göra ägar- och ledningsprövningar för att komma åt problemet med olämpliga personer i skolornas ledningskrets. Men det finns begränsningar.
– Vi måste som myndighet agera opartiskt och respektera grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det kan därför finnas vissa begränsningar i myndighetens möjligheter att beakta till exempel uttalanden som en företrädare för en huvudman har gjort, säger Charlotte Svanström, jurist på Skolinspektionen, till Nyhetsbyrån Siren.
Bättre kontrollmekanismer
Terrorforskaren Magnus Ranstorp efterfrågar bättre kontrollmekanismer, liknande de inom bankväsendet.
– Finansiella aktörer har stora erfarenheter som kommunala tjänstemän kan dra nytta av för att förbättra kapaciteten att fånga upp det här i systemet, säger han till Nyhetsbyrån Siren.
Fakta: Islamisterna och staten
- Underlaget för granskningen är researchföretaget Acta Publicas exklusiva material med cirka 550 identifierade individer som myndigheter, huvudsakligen olika grenar av Polismyndigheten, har konstaterat har kopplingar till radikal islamism. Ett sådant material kan aldrig göra anspråk på att vara fullständigt, men detta torde vara det enskilt största som har legat till grund för en journalistisk granskning.
- De radikala islamisterna i Sverige är inte en enhetlig grupp. Syn på religion, förmåga att agera och samhällsposition varierar bland individerna i materialet. En gemensam nämnare är att de motsätter sig en demokratisk, sekulär stat.
- Vissa av individerna företräder en våldsbejakande radikal islamism, bland dem finns återvändare som har stridit för terroriststämplade grupper som Islamiska staten (IS) och Al-Shabab.
- Andra är bokstavstroende salafister som inte förespråkar våld i första hand, men som vill införa sharialagstiftning och motsätter sig exempelvis demokrati, rösträtt och kvinnligt självbestämmande.
Källa: Nyhetsbyrån Siren
Fakta om Nyhetsbyrån Sirens kartläggning:
- Svenska myndigheter har under perioden 2015-2019 gjort affärer till ett värde av 1,2 miljarder kronor med 49 bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där utpekade radikala islamister som ingått i Sirens granskning har suttit i ledningen.
- 15 av dessa verksamheter har varit kopplade till förskole- och utbildningssektorn. Kommunernas skolpeng och Skolverkets statsbidrag står för en överväldigande del av transaktionerna totalt.
- 20 personer kan kopplas till ledningen för skolorna genom styrelseuppdrag eller i egenskap av egentlig huvudman.
- För verksamheter inom branscher utanför skolan uppgår det samlade affärsvärdet till cirka 45 miljoner kronor. Tio av dessa bolag verkar eller har verkat inom omsorgs- och familjehemssektorn, lika många är eller har varit registrerade inom livsmedels- och restaurangbranschen.
- 46 personer med utpekade kopplingar till extrem islamism har under den granskade perioden suttit i ledningen för minst en av verksamheterna. 15 av personerna har varit aktiva i minst två.
Källa: Nyhetsbyrån Siren