Hemlig dataavläsning, som ger polisen möjlighet att exempelvis ta sig in i en mobil i syfte att ta del av information, infördes 2020 som ett tidsbegränsat tvångsmedel.
Nu vill regeringen permanenta lagen, efter att en utredning som tillsatts kommit fram till att det är ”helt nödvändigt” att den finns kvar.
– Det är mot den bakgrunden som regeringen har beslutat om en lagrådsremiss, där vi föreslår att lagstiftningen ska gälla fortsatt och utan tidsbegränsning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.
Ska få användas i fler fall
Regeringen föreslår även justeringar i lagen.
– Fler typer av uppgifter ska kunna hämtas in även då det inte finns någon misstänkt person, säger Strömmer.
– Exempelvis att kunna slå på en kamera på en dator för att se vem det är som använder datorn när ett sexualbrott mot ett barn begås över internet.
Man vill även att det ska förtydligas vilka typer av uppgifter som får hämtas in och att rättssäkerheten för den enskilde stärks.
Dna-prov ska få tas oftare
Regeringen har även beslutat om en proposition som ger polisen större möjligheter att ta upp och använda biometriska underlag, såsom dna-prov och fingeravtryck. Bland annat ska det få tas upp i fler fall av den som är skäligen misstänkt för brott.
När det gäller misstankar om allvarligare brottslighet vill regeringen även att ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän ska få jämföras med Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
Lagändringarna om biometri föreslås börja gälla den 1 juli 2025 och lagändringarna om hemlig dataavläsning den 1 april 2025.