Regeringen vill införa omfattande förändringar i terrorlagstiftningen och presenterade under onsdagen flera nya lagförslag. Om förslagen går igenom kan det innebära en rad skärpningar jämfört med dagens lagstiftning.

Blir straffbart att ge sig på grupper

När det gäller att finansiera, uppmana, rekrytera och utbilda i terrorsyfte skärps maxstraffet till tre år jämfört med dagens två. Även så kallade samröresbrott ska ge skärpta straff.

Dessutom ska alla brott, även försöksbrott, kunna utgöra terrorbrott.

– Rakhmat Akilov dömdes för fullbordade brott efter terrorattacken på Drottninggatan men också för ett stort antal försök till brott. Med den gamla lagstiftningen kunde försöken inte betraktas som terroristbrott. Det kommer de att göra nu, sa Morgan Johansson (S).

Dessutom vidgas terrorbegreppet, vilket innebär att även den som försöker injaga fruktan i ”en del av befolkningen” ska kunna dömas för terroristbrott.

– Om du begår ett allvarligt brott mot en asylanläggning, eller ger dig på hbtq-personer eller kvinnor, då är det också ett terroristbrott.

Fler ska utvisas

Regeringen vill även göra skärpningar i lagen om särskild utlänningskontroll. Det innebär bland annat att tröskeln för utvisning sänks.

I dag gäller att en person som befaras delta i terrorbrott kan utvisas. Formuleringen ändras i det nya lagförslaget till att omfatta de som ”kan antas” delta i terrorbrott.

– Fler kommer att bli föremål för utvisning, sa Morgan Johansson.

Kan bli verklighet i juni

Kontrollen av terrormisstänkta som befinner sig i Sverige ska också öka. Tröskeln för avlyssning och andra hemliga tvångsmedel sänks, bland annat.

– Det ger säkerhetspolisen möjligheter att se vilka de inblandade ringt till eller varit i kontakt med. De får också större möjlighet till hemlig kameraövervakning.

På torsdag presenteras lagförslagen till lagrådet och senast 21 mars ska förslagen upp i riksdagen. Det innebär att den nya lagstiftningen kan träda i kraft i juni 2022.