Regeringens klimathandlingsplan presenterades under en pressträff med Romina Pourmokhtari, statsminister Ulf Kristersson (M), näringsminister Ebba Busch (KD) och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen på torsdagen.
– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik på ett tydligt vis. Den ska rimma med EU:s gemensamma politik, och den nationella symbolpolitiken byts ut mot sånt som får verklig långsiktig effekt för att minska utsläppen, säger Kristersson.
Tidöpartierna har enats om att Sverige ska nå det långsiktiga klimatmålet, att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, och åtaganden inom EU. Avgörande för att klara detta är enligt regeringen att fasa ut fossila bränslen, bygga ut kärnkraften och elsystemet samt elektrifiera fordonssektorn.
”Kommer sätta Sverige på rätt kurs”
Handlingsplanen innehåller ett 70-tal konkreta förslag för att minska utsläppen. Bland annat ska Sverige år 2027 införa EU:s nya utsläppshandelssystem, ETS 2. En utredning ska också tillsättas för att ta fram styrmedel som innefattar utsläpp som inte är en del av utsläppshandeln.
– Jag är helt övertygad om att den här klimathandlingsplanen kommer att sätta Sverige på rätt kurs, säger Romina Pourmokhtari.
SVT erfor före pressträffen att flera punkter har strukits i slutförhandlingar med SD, bland annat slopad förmånsskatt för busskort. Enligt flera källor väntades inga nya förslag som minskar utsläppen rejält.
Den politik som regeringen tidigare har presenterat är enligt Klimatpolitiska rådet inte tillräcklig för att nå de nationella klimatmålen till år 2030.
– Vi kommer att se över de kortsiktiga målen, bredda dem i vissa aspekter och förändra dem i andra, säger Pourmokhtari.
Vad innebär klimatlagen?
2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.
Enligt klimatlagen skall regeringen skriva en klimathandlingsplan vart fjärde år, alltså för varje mandatperiod. Den ska förklara och beskriva hur den förda politiken som helhet väntas bidra till att Sverige ska uppnå alla sina klimatmål.
Planen ska presenteras ”senast året efter ett riksdagsval”, vilket betyder att dagens regering måste presentera sin plan före årsskiftet.
Så här skriver Naturvårdsverket:
Om regeringen bedömer att målen inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen redogöra för vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. De återkommande handlingsplanerna har därmed en nyckelroll för kontinuitet i klimatarbetet och för att driva på utvecklingen mot minskade utsläpp.