Foto: TT

Regeringen oroar sig för ryska kärnvapen

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges regering oroar sig för ryska kärnvapen. Det visar interna dokument från Utrikesdepartementet som Aftonbladet tagit del av. Samtidigt konstateras att ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige är osannolikt.

Oron från regeringen uppges framförallt gälla förekomsten av kärnvapen under militärövningar i Sveriges närhet och den uppskruvade ryska retoriken.

”Ett oroväckande inslag i det skärpta säkerhetsläget i närområdet är den ökade roll kärnvapen återfått, i rysk politisk retorik men även i militär övningsverksamhet” står det i de interna dokumenten från UD, enligt Aftonbladet.

– Det är mycket intressant. Västeuropa är väldigt sårbart för kärnvapenpåtryckningar från Putin, men få regeringar i väst har tagit upp det här offentligt, säger Tomas Ries, forskare på Försvarshögskolan med fokus på Ryssland, till tidningen.

I de läckta dokumenten framkommer det också hur Sverige ska agera mot Ryssland. Sverige ska fortsätta att engagera sig för nedrustning och för att kärnvapenstater ska ”sänka beredskapsnivåerna i vapenarsenaler”.

Osannolikt med väpnat angrepp

Samtidigt framgår det att Sverige vill undvika att dras med i ”retorisk upptrappning avseende läget i vårt närområde som leder till ordkrig, missförstånd eller bidrar till rädsla hos allmänheten.” Istället ska Sveriges hållning till Ryssland karakteriseras av ”fasthet, kyla och lugn”.

Trots oron för kärnvapen ser regeringen att det är osannolikt med ett enskilt väpnat angrepp mot Sverige. En bedömning som delas av experten Tomas Ries.

– Däremot kan det ske en kris i Östersjöområdet som eskalerar, då uppstår det en väldigt farlig situation. Det som har hänt sedan Ukraina 2014 är att väst har börjat inse att vi är otroligt sårbara för kärnvapenpåtryckningar från Putin. Han kan tvinga oss till eftergifter genom att hota med kärnvapen.

UD har inte velat kommentera de läckta dokumenten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.