– Det är ovanligt att regeringen lägger fram en extra proposition, men det har hänt tidigare. Den ändringsbudget är en konsekvens av den uppgörelse med anledningen av flyktingkrisen som regeringen och de borgliga partierna slöt för två veckor sen, säger finansminister Magdalena Andersson.
Innehållet i budgeten är på nästan totalt 11 miljarder kronor. Kommuner och landsting kommer att få den största delen av pengarna, 9,8 miljarder kronor. Migrationsverket får 961 miljoner kronor och civilsamhället 200 miljoner.
Malmö kommun får mest
Fördelningen av pengarna bygger på antalet asylsökande och nyanlända i kommuner och landsting.
Folkbildningen kommer att få 75 miljoner, pengar som bland annat ska användas för utbildning i svenska på asylboenden, och idrotten 20 miljoner.
De kommuner som kommer att få största delen av stödet är Malmö, Göteborg och Stockholm. Malmö kommer att få 380 miljoner kronor, Göteborg 369 miljoner och Stockholm 363 miljoner.
– Det här är ett engångsbelopp, men även som engångsbelopp är det en historisk stor engångssumma. Allt kommer att finaniseras genom lån, säger Magdalena Andersson.
Krav på besparingar
I slutet av oktober visade läckta regeringsdokument att Finansdepartementet kräver konkreta förslag på besparingar på alla områden för att klara av flyktingsituationen. Enligt dokumenten kräver departementet att regeringen letar besparingar för att klara utgiftstaken nästa år 2016, men också 2017. Det handlar exempelvis om att olika satsningar och bidrag bör slopas.
I samband med flyktinguppgörelsen sa även Stefan Löfven (S) att kostnaderna för flyktingmottagandet måste minska.
– Överenskommelsen bygger både att på få ned kostnaderna, men också att få ordning och reda i mottagandet, sa statsministern då.
Stora kostnader för boende
Magdalena Andersson har också tidigare sagt att man ser över hur de kraftigt ökade utgifterna för migrationen ska hanteras. Vad gäller utgifterna för att ta hand om de ensamkommande jobbar regeringen på att framför allt boendekostnaderna ska ses över. I dag är det hårda krav på ensamkommandes boenden, där krav finns på ett så kallat HVB-hem, om man inte hittar ett familjehem, till exempel.
Dessutom har det redan framkommit att en stor andel av pengarna i Sveriges biståndsbudget nu används för att finansiera flyktingmottagandet, vilket har fått flera hjälp- och solidaritetsorganisationer att reagera.