Totalt ska 60 av Sveriges myndigheter få ett särskilt ansvar vid krissituationer eller vid höjd beredskap.

– De här myndigheterna ska ha en särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och att genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S).

Samtidigt delas Sverige in i sex olika civilområden där länsstyrelserna får ett särskilt ansvar.

– Om det värsta skulle hända kommer krisen att se olika ut olika delar i landet. Vid höjd beredskap ska de tillsammans med försvarsmakten verka för att uppnå största möjliga försvarseffekt, säger civilminister Ida Karkiainen.

”Nuvarande system föråldrat”

Det blir länsstyrelsernas ansvar att samordna och prioritera samhällets resurser i händelse av höjd beredskap, säger Sven-Erik Österberg, landshövding i Stockholms län, som från och med 1 oktober själv blir civilområdeschef för östra civilområdet, vilket också omfattar Gotland.

– Det här ställer stora krav på förberedelser och att vi skapar de förmågor som behövs. Vi kan konstatera att säkerhetspolitiska läget förändrats i ett slag, det har förstärkt insikten om att nuvarande beredskapsstruktur är föråldrad.

– Det nuvarande sättet har varit anpassat för fredstida kriser. Med den nya strukturen får civila försvaret bättre förutsättningarna för att bygga civilförsvarsförmågan på regional och nationell nivå.

MSB får samverkande roll

Samhället delas också in i tio beredskapssektorer. Till dem hör hälso- och sjukvård, räddningstjänst, transporter, ordning och säkerhet och livsmedelsförsörjning. Morgan Johansson pekar på att man nu får ett tydligare ledningsansvar.

MSB kommer att ha en samverkande och stödjande roll.

Totalt har regeringen satsat 4,7 miljarder kronor på civilförsvaret. Inför vårändringsbudgeten tillfördes ytterligare 800 miljoner kronor med anledning av det säkerhetspolitiska läget.