Ända sedan Sverige gick med i Nato har frågan varit vad det innebär för landets värnpliktiga. Nu tillsätter regeringen en utredning om hur värnpliktiga kan användas för Natos försvar, och hur de kan delta i operationer utomlands. Bland annat eftersom försvaret av Sverige i större utsträckning väntas bedrivas genom operationer i andra Natoländer.

– Utredningen ska titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Enligt direktiven ska man se över ”de rättsliga förutsättningarna för att använda både personer under utbildning och färdiga värnpliktiga i Natos samlade avskräckning och försvar”. Det lär dock innebära helt olika saker beroende på om man är färdigutbildad eller under utbildning.

Natouppdrag i fredstid

Det står redan klart sedan tidigare att färdigutbildade värnpliktiga med krigsplacering kan skickas utomlands för att försvara i händelse av krig eller höjd beredskap.

Nu ska man också utreda om värnpliktiga kan sändas på Nato-uppdrag i fredstid. I praktiken skulle det kunna handla om att bemanna Sveriges truppnärvaro i Baltikum eller Finland. Grundinställningen är att klara bemanningen med anställd personal, men räcker de inte till så kan det bli aktuellt att skicka värnpliktig personal, efter avslutad utbildning.

Utredningen ska därför se om lagstiftningen kring värnplikt behöver ändras till också omfatta Natotjänstgöring. Enligt försvarsminister Pål Jonson kan det i slutändan handla om ett mindre antal personer per år som behövs för att se till att man har full bemanning.

Inte aktuellt att skickas till strid

Utredaren ska också se över hur de personer som gör grundutbildning, eller lumpen, ska kunna användas för Natos samlade försvar. Redan i dag kan man sändas utomlands på tillfällig övning, nu får utredaren se om det finns mer att göra.

Försvarsministern betonar att det fortfarande inte är aktuellt att skicka personer under utbildning till stridsområden.

– Under grundutbildning kommer man inte att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring, säger han.

Utredningen ska redovisas senast 26 april 2027. En referensgrupp med företrädare för alla riksdagens partier kommer att knytas till utredningen.

– Om vi ska ändra värnpliktslagstiftningen är det viktigt att vi har en bred politisk samsyn, säger Pål Jonson.