En nationell vårdförmedling ska även börja arbeta nästa år. Den ska leta lediga tider och vårdplatser i landet för personer som inte får vård i tid på hemmaplan.

-Vi kommer att sätta hög fart för att få igång den, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

Plan för platser

En del av planerna innebär ökningar av redan existerande åtgärder och program. Dit hör pengar till fler vårdplatser och medel till att stärka och förlänga en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Regeringen vill dubbla ”morotspengarna” som ska belöna regioner som får fram fler vårdplatser, så kallad prestationsbaserad ersättning. Det viks också medel till en nationell plan för fler vårdplatser.

På frågan om vad som är det främsta orsaken till att det är brist på vårdplatser säger sjukvårdsministern:

-Det är bristen på personal. Man måste orka arbeta och orka stanna kvar i yrket. Vårdförbundet säger att det kanske är 12-13 000 sjuksköterskor som har lämnat. Tänk om vi skulle kunna få tillbaka en del av dem, då kan vi återöppna vårdplatser.

Förmedling fixar

Den nationella vårdförmedling som regeringen vill starta nästa år ska leta lediga platser och kapacitet i andra regioner för patienter som inte får vård i tid på hemmaplan.

-Det är första gången regeringen talar om att det ska vara en statlig, nationell vårdförmedling, säger Acko Ankarberg.

Ska den ha överhöghet över regionerna?

-Den kommer att behöva få in alla uppgifter om var det finns ledig kapacitet. Lägg till det som vi säger om vårdplatspengar, vi vill ha en nationell plan.

-Jag vill att man tar nationellt ansvar för sjukvården.

Ska vårdförmedlingen kunna säga till en region att ”nu får ni ta några patienter här?”

-Nej. Vårdförmedlingen handlar om att synliggöra kapacitet. Den är inte styrande i förhållande till regionerna, säger sjukvårdsministern.

Ensamhet problem

Ofrivillig ensamhet är ett utbrett samhällsproblem, enligt socialminister Jakob Forssmed (KD).

För att motverka ensamhet avsätter regeringen 145 miljoner under 2023. Det ska även införas en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet.

Forssmed säger också att fler i Sverige behöver röra på sig. Främst äldre och barn och unga. Under 2023 ska det avsättas 25 miljoner kronor för att få fler äldre i rörelse.

Men den stora satsningen på sikt är så kallade fritidskort för unga. De ska göra att fler barn och unga ska kunna och ha råd att idrotta, en satsning som ska förberedas nästa år och starta 2024.

På vilka grunder ska korten ges?

-Tanken är att det ska gälla barn mellan vissa åldrar. Det kommer att vara ett högre belopp för barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll.

Så det kommer att vara någon form av behovsprövning då?

-Ja, man kan tänka sig att man tittar på vilka barn som får stöd från andra system och att man då får ett förhöjt belopp, säger Forssmed.

Planerna är en del av budgetpropositionen för nästa år. Den lämnas till riksdagen om en vecka, den 8 november.

Förslagen summerar till 2 miljarder i nya pengar.