Detaljerna om det nya biståndspaketet presenteras närmare på Luciadagen, då Johan Forsell träffar kolleger och statschefer vid en givarkonferens i Paris på inbjudan från president Emmanuel Macron. Målet är att samla in pengar till återuppbyggnad och för att stärka Ukrainas motståndkraft.
– Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndskraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen, säger Johan Forssell.
Ambitionen från Världsbanken är att samla ihop 1 miljard dollar, drygt 10 miljarder kronor i gåvomedel som ska gå till att bygga upp Ukrainas sönderbombade energisektor, bostäder och jordbruk. En summa som givarländerna hoppas kunna bli ännu större än vad man betalar in, tack vare Världsbankens upplåning av privat kapital på de internationella kapitalmarknaderna.
”Ska finnas för Ukraina”
På senare tid har det uttryckts oro för att omvärldens vilja att stödja Ukraina riskerar att minska i takt med energikris och höjda levnadsomkostnader för medborgarna. Ett resonemang Johan Forssell inte instämmer i:
- Från svensk horisont har vi varit tydliga – vi ska finnas för Ukraina långsiktigt. Det här är inte det första stödpaketet och inte heller det sista. Jag märker på de biståndsministermöten jag är på att det finns ett stort internationellt intresse och vi kommer också behöva göra mer framöver.
Regeringens 600-miljonerspaket blir den senaste i en rad svenska biståndsinsatser till Ukraina. I mitten av november presenterade regeringen ett ”Vinterpaket” som innehöll militär vinterutrustning, tält och maskeringsnät samt humanitärt bistånd värt 720 miljoner kronor. Hittills har Sverige bidragit med ca 8,9 miljarder kronor i militärt, civilt och humanitär stöd till Ukraina sedan Ryssland inledde sin invasion i slutet på februari, enligt Utrikesdepartementet.
