Beslutet om slutförvar väntas i dag – men under onsdagskvällen rapporterade Sveriges radio Ekot att ärendet om kärnavfallet inte fanns med på listan för torsdagens regeringssammanträdande.
Miljöminister Annika Strandhäll (S) har fått covid-19, men hennes pressekreterare uppger för Ekot att planen fortfarande är att fatta beslut på torsdagen. Anledningen till att det saknades på listan var att ärendet fortfarande behandlades under onsdagskvällen. SVT söker miljöministerns pressekreterare för en kommentar under torsdagsmorgonen.
Svensk kärnbränslehantering (SKB) vill bygga ett slutförvar för det använda kärnbränslet i Forsmark. Dessutom vill man bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn där 12 000 ton radioaktivt avfall ska kapslas in i 6 000 kopparkapslar innan de transporteras till Forsmark.
– Vi ska förvara dem i ett tunnelsystem på 500 meters djup i det 1,9 miljarder år gamla urberget här i Forsmark, säger Hanna Karlsson, kommunikatör på SKB.
Tillståndsprocessen påbörjades 2011 och har dragit ut på tiden, något som bland annat berott på att den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund (MP) ansåg att det fanns för många frågetecken i ansökningarna.
– Det här handlar om världens farligaste avfall. Vi måste fatta ett grundat beslut som ger den trygghet som svenska folket förtjänar, sa Per Bolund till SVT Nyheter i maj 2021.
Bolund: ”Fullständigt oansvarigt”
Det som av kritiker kallats en politisk förhalning av frågan har lett till att både Liberalerna och Kristdemokraterna hotat den nuvarande miljö- och klimatministern, Annika Strandhäll (S), med en misstroendeförklaring.
Om regeringen under torsdagen säger ja till slutförvaret har man fallit för ett ”politiskt tryck” från oppositionen, menar Bolund.
– Jag tycker att det är fullständigt oansvarigt att fatta ett beslut när det finns ledande forskare som pekar på att de här kapslarna kanske inte håller i hundra år ens, säger Per Bolund till TT.
Grönt ljus från expertmyndighet
Bolund hänvisar till att Mark- och miljödomstolens tidigare yttrande om att det är oklart hur mycket så kallad korrosion, frätning, kopparkapslarna tål. Efter det har industrin tagit fram mer underlag och SKB menar att alla frågetecken nu är utredda.
– SKB:s analyser visar att den korrosion som sker i Kärnbränsleförvaret är så långsam och begränsad att den inte påverkar den långsiktiga säkerheten, säger Jenny Rees, presstalesperson på SKB.
Även Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer tekniken som säker och i Finlands byggs just nu ett slutförvar enligt den metod som återfinns i de svenska ansökningarna.
Om regeringen ger grönt ljus räknar SKB med byggstart inom några år.
Fakta: Kärnbränsle och förvaring (TT)
Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 1970-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.
Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.
Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.
Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.
Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.
Byggstart för slutförvaret skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar förvaret lång tid att bygga.
Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering (SKB)