Regeringen har lovat ny kärnkraft – och Carl Berglöf är mannen som ska se till att bli löftet blir verklighet. I januari utsågs han till regeringens kärnkraftssamordnare med uppdraget att utreda förutsättningarna och driva på utvecklingen.

Statistiken talar dock sitt tydliga språk när det gäller läget för kärnkraften inom EU. De senaste 20 åren har 37 reaktorer stängts i unionen. Bara tre nya har tagits i drift.

– Kärnkraften har varit lite på dekis. Det är dags att ändra på det, säger Carl Berglöf.

Sol och vind billigare

Berglöf har doktorerat i kärnteknik och jobbat med kärnkraft på Vattenfall, så han vet vad han talar om när han säger att det finns flera hinder på vägen mot ny kärnkraft – förutom avsaknad av bred politisk enighet.

Sverige saknar i dag industrier som kan bygga, och många länder står på kö till de få aktörer som finns internationellt. Samtidigt är priset ett dilemma. Sol- och vindkraft blir ofta betydligt billigare. Enligt vissa undersökningar gäller det även om man kompletterar med elektronik och batterier för att ge samma leveranssäkerhet dygnet runt.

Tidsplanen svår att hålla

För att komma åt problemet pekar Berglöfs rapport på behovet av vad han beskriver som ett nytt samlat kärnkraftsprogram, där staten tar en del av risken och där man sprider ut kostnaderna.

Sverige behöver samtidigt på nytt bygga upp egen industriell kapacitet inom kärnteknologi, menar han. Det krävs också snabbare tillståndsprocesser eftersom alla förseningar kostar pengar. De senaste tre reaktorerna som blivit klara inom EU har alla drabbats av enorma förseningar och prisökningar.

I valrörelsen 2022 talade Ebba Busch (KD) om att nya reaktorer skulle vara på plats inom åtta år – 2030 – eller rent av tidigare. I dag är målsättningen motsvarande två stora reaktorer till 2035. Berglöf säger att även denna senare tidsplan kan bli svår att klara.

– Det är möjligt och realistiskt, men det är utmanande och svårt.