Buller, stök och otrygga elever. Bilden som regeringen målar upp av svensk skola är minst sagt mörk. Enligt Utbildningsdepartementets analys hamnar Sverige, tillsammans med Nya Zeeland och Chile, i botten vad gäller disciplin i klassrummen.
Slutsatsen baseras på data från de stora PISA- och PIRLS-mätningarna. I den förstnämnda, vars resultat publicerades i december förra året, uppgav 30 procent av svenska elever att de oftast eller alltid har svårt att koncentrera sig på lektionerna. Den genomsnittliga siffran för samtliga deltagande länder var 23 procent.
Skolminister Lotta Edholm (L) ser bekymrat på siffrorna, som hon menar kan få svåra konsekvenser.
– När det är stökigt i klassrummet leder det faktiskt också till att de eleverna presterar sämre. Det är inte konstigt egentligen, säger Edholm.
”Vi politiker har varit för mesiga”
För att gå till botten med problemet krävs att politiken träder in, menar Edholm, som uttrycker att politiker hittills varit ”för mesiga” vad gäller lagstiftning.
I november tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för en stärkt studiero och trygghet i skolan, men redan nu finns metoder att ta till, säger hon.
– Det finns en rättighet att visa ut elever ur klassrummet, det finns kvarsittning och det finns andra saker som man kan göra som lärare redan idag, säger Lotta Edholm (L).
Vad är en Pisa-undersökning?
Pisa är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder.
PISA, som står för programme for International Student Assessment, är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Kunskaper och förmågor som PISA mäter:
• Förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem.
• Förmåga att förstå, använda och reflektera över texter för att bland annat kunna delta i samhället och utveckla sin egen kunskap.
• Förmåga att formulera, använda och tolka matematik i olika sammanhang.
• Kunskaper om naturvetenskapens begrepp och förmåga att tillämpa ett naturvetenskapligt förhållningssätt.
• Engagemang och motivation att lära sig ämnena.
