Vabbandet fortsätter på höga nivåer – rekordår väntas

Uppdaterad
Publicerad

Förra veckan var den högsta noteringen av ansökningar om vård av barn hos Försäkringskassan hittills den här hösten. Men antal ansökningar som totalt kommit in i år har redan slagit rekord.

– Det har hittills i år kommit in 300 000 ansökningar mer än det gjorde under pandemiåren 2020 och 2021, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Trots att året inte är slut har det redan slagits rekord i hur mycket vård av barn (vab) som betalats ut. Under årets tio första månader har det betalats ut runt 7 miljarder kronor till vabbande föräldrar, en ökning med ungefär elva procent jämfört med samma period 2021.

Tittar man innan pandemin, på 2019, har kostnaderna ökat med nästan 25 procent, enligt Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Mer försiktighetsåtgärder i pandemins spår

Niklas Löfgren beskriver att antal ansökningar om vab varierade under pandemiåren, med låga nivåer på våren i fjol men höga på hösten.

– I år har istället vi haft mycket ärenden på våren, en del på sommaren och nu under hösten ligger det på en väldigt hög nivå.

Det är svårt att säga varför det har ökat mycket just i år, enligt Niklas Löfgren, men det finns några teorier.

– Jag tror att det beror mycket på att man har tagit större försiktighetsåtgärder efter pandemin. Tidigare kanske man skickade barn lite småsnuviga till förskolan, nu gör man inte det längre.

Han berättar också att de sett en skillnad i beteende hos vabbande föräldrar som bidrar till ökningen – man tar ut ungefär två vab-dagar mer än förut när barnet är sjukt. Han säger att detta också kan kopplas till de extra försiktighetsåtgärderna efter pandemin, att man nu är mer noga med att barnen ska bli helt friska.

– Det kan till exempel ha att göra med att det har rekommenderats att stanna hemma ytterligare två symptomfria dagar under pandemin.

Nästan två miljarder dyrare om året – ”inte en obetydlig summa”

Det ökade vabbandet blir dyrt, nästan två miljarder mer kostsamt per år än det var innan pandemin.

– Det är klart, det är inte en obetydlig summa. En sådan här utgiftsökning är ganska mycket. Sedan blir det även ett avbräck i arbetslivet när föräldrarna inte är på jobbet, säger Niklas Löfgren.

Samtidigt säger han att det också kan finnas fördelar med ökningen.

– Det kan ha folkhälsofördelar. Smittspridningen kan bli mindre om man är noga med att hålla barnen hemma och det kan i sin tur leda till att bortfallet trots allt blir mindre än det hade varit annars.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.