Det var för fyra år sedan som Essam Alghaeb kom från Syrien till Sverige. Han var 19 år och kom precis två månader innan valet 2014. Nu är han 23 år och har röstat för första gången i sitt liv.
– Det är en härlig känsla att kunna påverka utan att låta andra bestämma över dig och ditt liv, säger han.
Svårt att välja parti
Att välja vilket parti man ska rösta på tycker Essam var den svåra delen, men han berättar att det underlättades när han läste på om partierna och deras program. Hans hjärtefrågor var avgörande för vilket parti det skulle bli.
- De frågor som är viktiga för mig är skola, sjukvård, invandring och miljö som är en jätteviktig fråga, säger han.
”Jag har röstat för två!”
Cécile Marsille, 31 år som också röstar för första gången i Sverige är från Frankrike och har bott två och ett halvår i Sverige. Tidigare har hon röstat i både Frankrike och Tyskland, två länder som hon har bott i innan hon kom till Sverige. Att rösta i Sverige har varit extra viktigt för henne för att hon röstar inte bara för sig själv utan även för sin partner som inte kan rösta än.
– Jag har röstat för oss två! Vi har verkligen diskuterat och fattat ett gemensamt beslut, säger hon.
”Det är fler som uppfyller kriterierna”
I år är det rekordmånga förstagångsväljare med utländsk bakgrund som får rösta i kommun- och landstingsfullmäktigevalet. Den totala siffran beräknas vara cirka 578 000, vilket är 123 000 fler än 2014.
Enligt Statistiska centralbyrån beror den stora ökningen på att det har kommit många människor med utländsk bakgrund till Sverige under de senaste 4 åren.
– Det är fler som uppfyller kriterierna för att få delta i kommun- och landstingsvalet, de är antingen medborgare från EU-länder eller andra som har bott i Sverige i tre år i rad, säger Jonas Olofsson på Statistiska centralbyrån.
Andelen utländska medborgare som får rösta i kommunfullmäktige över tid
1976: 3,5
1979: 3,6
1982: 3,8
1985: 3,8
1988: 3,7
1991: 4,2
1994: 4,3
1998: 5,0
2002: 4,7
2006: 4,7
2010: 5,3
2014: 6,0
2018: 6,8
Källa: Statistiska centralbyrån.