Migrationsverket menar att det är svårt att göra den bedömningen då det saknas statistik på hbtqi-asylärenden och eftersom RFSL inte är inblandade i alla dessa ärenden som Migrationsverket handlägger.
– Skillnader i hur många som får avslag jämfört med bifall under en viss period kan bero på många olika saker. Till exempel att ett stort antal av de som söker under en viss period kommer från ett land där det finns myndighetsskydd mot förföljelse från enskilda personer, säger Annica Dahlqvist, tf presschef Migrationsverket.
Ingen officiell statistik
Av integritetsskäl förs ingen officiell statistik över hbtqi-ärenden.
– Det är klart att möjligheten att söka på ärenden utifrån ansökningsskäl skulle kunna underlätta kvalitetsgranskning eller ge en bild av hur många sökande som åberopar hbtqia-skäl men det väger inte tyngre än vikten att skydda de enskilda, säger Dahlqvist.
För två år sedan gjorde RFSL därför en egen studie, där de undersökte 2 000 enskilda beslut och domar i hbtqi-asylärenden. Av dem fick runt 1 800 personer avslag på grund av att den asylsökande inte anses vara en hbtqi-person eller på grund av att skälen ej anses vara tillräckliga för att vara skyddsgrundande.
– Jag tror det är väldigt få som söker asyl som skulle hitta på att de är hbtqi-personer. För bara det kan upplevas som väldigt stigmatiserande och utgör tyvärr ofta en risk för att man kan utsättas för hot och våld även i Sverige, säger Aino Gröndahl.
Ser ni ingen risk för integriteten om det förs statistik på hbtq-ärenden?
– Det är fullt möjligt att ge handläggare och beslutsfattare i uppgift att skriva ned antalet hbtqi-ärenden. Det finns ingen anledning att identitetsuppgifter som namn eller födelsedatum behöver framgå, säger Gröndahl.
Nytt forskningsprojekt utreder
Nu ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på hur det förhåller sig. Projektet finansieras av forskningsrådet FORTE och kommer studera 3 600 asylbeslut kopplade till hbtqi för att se om de hanteras annorlunda jämfört med andra utredningar.
– Där kommer vi in med vår forskning för att se om det hanteras på ett korrekt sätt, säger Thomas Wimark som är projektledare.
Studien väntas bli klar 2025.
