Enligt riksrevisorn Claes Norgren rör det bland annat hur beslutsunderlagen ser ut, hur redovisningen till riksdagen går till och om själva betalningarna görs i rätt tid. Det rapporterar SR Ekot.
– Det är exempel på tre frågeställningar som vi ska titta närmare på. Ytterst handlar det om statens pengar hanteras på ett effektivt sätt.
Oklart hur allvarliga bristerna är
Det är dock för tidigt att säga hur allvarliga bristerna är.
Varje år får ett 80-tal organisationer, exempelvis FN-organ och Världsbanken, bistånd från utrikesdepartementet på cirka 11 miljarder kronor.
Förstudien inleddes inte på grund av misstanke om brister, utan för att det handlar om mycket pengar.
Den del av biståndet som sköts av UD hamnade i blåsväder i höstas då det blev känt att en intern rapport pekade på en rad brister som att praktikanter fungerade som handläggare och att en rad kontrollmekanismer inte fungerade. Rapporten var omtvistad på UD, som utåt försvarade hanteringen.