Riksrevisionens granskning visar att Skolverket saknade en ”systematisk process för riskhantering och att myndigheten inte utredde möjliga åtgärder i tillräcklig utsträckning när nationella prov började läcka i större omfattning”.

Bristerna i Skolverkets riskhantering blev tydligast under 2017 när rekordmånga prov spreds, skriver Riksrevisionen i sin rapport.

”Det är först under 2018 som Skolverket har utvecklat en ändamålsenlig process som bygger på systematisk och omfattande riskanalys. Nästa steg är att följa upp att åtgärderna leder till en minskad risk för spridning” kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i Riksrevisionens pressmeddelande.

Enligt Anders Boman, enhetschef på Skolverket, är det den virala spridningens explosionsartade effekt som varit svår att hantera, och som bidrog till att samarbetet med Skolinspektionen kom igång sent. Från våren 2015 har spridningen vuxit i omfattning, framför allt via sociala medier.

– Fusk har funnits i alla tider, men den virala spridningen tar det till en ny nivå, säger Anders Boman.

Fortfarande brister

Från hösten 2018 bedömer Riksrevisionen att Skolverkets arbete har förbättrats, och att de har ”verktyg för att systematiskt analysera risker för otillåten spridning, samt beredskap och rutiner för att minimera skadan om spridning skulle ske.”

Men de slår samtidigt fast att brister fortfarande kvarstår. Det saknas tydliga riktlinjer när polis ska kontaktas och rutinerna för detta när nationella prov läckt ut på ett otillåtet sätt.

Anders Boman bekräftar att riktlinjerna kring polisanmälningarna varit och fortfarande är svåra att sätta upp.

– Av de tre anmälningar vi gjort senaste året har samtliga lagts ned. När vi anmäler är materialet ofta spritt i flera sociala medier, och polisen har haft svårt att bevisa att brott har begåtts, och svårt att veta hur de ska brottsrubricera. Det är väldigt frustrerande för oss, men det är svårt att veta hur vi ska lösa detta.

Hittills har de polisanmälningar som gjorts inte lett till några rättsliga åtgärder, bland annat eftersom något brott inte har kunnat bevisas, uppger Riksrevisionen.

Ändringar med fokus på skolornas hantering

Anders Boman menar att den kommande digitaliseringen av de nationella proven kommer att dra ner möjligheterna att fuska rejält – en effekt man har sett i de länder som redan har gjort den omställningen.

Senast 2022 ska Skolverket vara klara med digitaliseringen. Men Riksrevisionen understryker i sin rapport att ”arbetet med att förhindra att prov sprids på ett otillåtet sätt kan inte stanna av” i väntan på detta. Och enligt Anders Boman har man vidtagit och vidtar en rad nya åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Många av dessa fokuserar på hanteringen ute i skolorna. Bland annat får lärarna nu inte öppna proven tidigare än morgonen det ska genomföras, och facit kommer att skickas ut i efterhand. Dessutom hoppas man att med ny teknik kunna märka proven med en slags osynlig stämpel.

– Då skulle vi kunna se från vilken skola proven har läckt, säger Anders Boman.

Kommer de här åtgärderna att sätta stopp för fusket helt och hållet?

– Fusk i någon form kommer nog alltid att finnas, men digitaliseringen kommer att ge god effekt. Innan dess är det svårare att säga. Skriftliga prov dock har ägt rum under hela hösten och vi kan konstatera att inte ett enda av dessa har spridits.