Vid landets gruvor ligger enorma gruvdammar. De består av sand från gruvan som täckts av vatten och de breder ut sig som stora konstgjorda sjöar på flera kilometer. Tanken är att dammarna ska skydda omgivningen från utsläpp av restprodukter, men om en damm brister kan det få enorma konsekvenser.
– Om man väger in dammarnas storlek, tillsammans med det faktum att de innehåller en hel del miljöfarligt avfall, så finns stor anledning att ta dem på största allvar, säger David Berggård, ansvarig för gruvfrågor vid länsstyrelsens miljöskyddsenhet i Norrbotten.
Riskfyllda anläggningar
Om ett haveri inträffar vid någon av de 16 gruvdammar som riskerar allvarligast konsekvenser är sannolikheten för förlust av människoliv eller allvarlig personskada icke försumbar. Det kan man läsa i GruvRIDAS, industrins egna riktlinjer för dammsäkerhet.
Sannolikheten är dessutom ”beaktansvärd för allvarlig skada på viktiga samhällsanläggningar, betydande miljövärde och för stor ekonomisk skadegörelse.”
I flera år har SVT-journalisten Arne Müller arbetat med en bok om de miljöfaror den heta gruvindustrin för med sig. Men riskerna med gruvdammar förvånade honom.
– Mardrömsscenariot är att en av de 16 stora gruvdammarna rasa. Då får man räkna med att det blir en stor naturkatastrof som kommer innebära stora materiella kostnader och där risken är uppenbar att personer kommer dö, säger han.
Ett olyckligt exempel
Sommaren 2000 inträffade ett dammbrott i en gruvdamm vid Bolidens anläggning i Aitik i Norrbotten.
Enligt en utredning kring dammsäkerhet kunde följderna av haveriet blivit omfattande. Men på grund av vad man kallar för ”lyckliga omständigheter” blev skadorna begränsade.
David Berggård kan berätta vad som hade kunnat hända om man inte hade haft lika tur. Dammen som havererade hade kunnat dra med sig ett annat klarningsmagasin en bit längre ner – ett magasin som innehåller flera miljoner kubikmeter vatten. Det hade då blivit en större flodvåg som rivit bort stora delar av E10.
– Det hade definitivt blivit stora konsekvenser. Man kan inte utesluta att människoliv hade spillts, hade människor befunnit sig i närheten hade en flodvåg kunnat spola bort dem, säger han.
”Som att bygga ett hus större och större”
En gruvdamm består av anrikningssand som brutits från gruvan. Sanden täcks med vatten från gruvprocesser i magasin som omgärdas av stora dammvallar.
Ju mer malm man bryter i en gruva, desto högre blir sandmagasinen och därför blir de farliga.
– Det är ungefär som att man bygger på ett hus större och större på en grund som anlades för flera årtionden sen. Det är inte säkert.
David Berggård menar att ett stort problem är att dammarna förändras över tiden, och att de som arbetar med säkerheten inte självklart vet hur de såg ut från början.
– Om det saknas dokumentation måste man utgå ifrån att bygga med hängslen och livrem. Det görs inte alltid i dag.
För lite tillsyn av dammarna
I den utredning som regeringen tillsatte förra året tittade man på dammsäkerheten i Sverige. Civilingengören Anna Engström Meyer var en av utredarna. Hon säger att ett oroande moment är det faktum att det i allmänhet läggs för lite tid och resurser på dammsäkerhet och tillsyn. Framförallt vad gäller den större gruppen – vattenkraftsdammar – men även vid de svenska gruvdammarna.
– Vi tror att det är för få som arbetar med dammsäkerhet generellt, både inom företagen och på länsstyrelserna.
I utredningen skriver man att ”utredningen har funnit att den dammsäkerhetstillsyn som bedrivs inte är tillräcklig för att säkerställa att dammägarna i sin egenkontroll upptäcker och åtgärdar allvarliga svagheter och brister”.
– Det är bra om man upptäcker något innan det sker, det är liksom det som är hela poängen med dammsäkerhet, säger Anna Engström Meyer.
Müller: Inte säkra
Arne Müller ser flera problem med gruvdammarna i dag. Han ser stora ekonomiska intressen som gör att miljöhänsynen inte alltid hamnar i första rummet när det är möjligt att tjäna stora pengar och då det hägrar hundratals arbetstillfällen i glesbygdsområden. Och han är inte övertygad om att de dammar som finns är säkra.
– Nej det är väldigt svårt att hävda det. Jag tror att det vid flera av anläggningarna pågår ett hårt arbete för att säkra dammarna. Men jag skulle inte säga att det är så över hela linjen, säger han.