Carl-Oskar Bohlins uttalande att det kan bli krig i Sverige blev förra årets förmodligen mest uppmärksammade uttalande i svensk politisk debatt.

Uttalandet kritiserades för att vara alltför alarmistiskt och barn ringde oroliga till Bris. Bland dem som är insatta i frågor som rör internationella relationer varnades också för att de drastiska formuleringarna kunde uppfattas som panikartade, inte minst i Kreml.

Men Carl-Oskar Bohlin vidhåller i intervjun i SVT:s 30 minuter att han hade fog för sina skarpa formuleringar. Syftet var, menar han, att i breda samhällsgrupper skapa medvetenhet om det allvarliga säkerhetsläget. Svenskarna behövde helt enkelt skakas om för att förstå att nu är det allvar.

Minskad krigsrisk?

Men har då risken för krig minskat sedan uttalandet, Sverige är ju numera medlem i Nato?

Det ville ministern inte riktigt svara på. I stället lyfte han fram att omvärldsläget fortsatt att försämras, att det fullskaliga kriget i Ukraina fortsätter och Ryssland har visat sig vara berett att ta stora politiska och militära risker för att nå sina mål. Allt detta påverkar Sveriges säkerhet negativt, var budskapet.

Samtidigt innebär Natomedlemskapet enligt de flesta bedömare att Sverige är säkrare idag än innan Natomedlemskapet. Risken för ett väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige har därmed sannolikt minskat. Det handlar om Natos avskräckande effekt, en avskräckning som Sverige nu omfattas av och är en del av.

Ett angrepp på Nato

Ett angrepp mot Sverige vore idag ett angrepp på Nato som helhet. Få tror att Ryssland är berett att ta den risken.

Däremot finns återkommande rapporter om hybridattacker, till exempel de misstänkta sabotagen mot undervattenskablar i Östersjön, men också påverkansoperationer och cyberattacker. Vid årets rikskonferens i Sälen uttryckte statsministern det som att Sverige inte är i krig, men att heller inte fred råder.

Risken för ett väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige bedöms dock som fortsatt liten, även om det inte kan uteslutas.