I Tidö-avtalet finns en formulering som säger att ”en storskalig nationell folkräkning” ska förberedas, vilket var en högst prioriterad fråga från flera Tidö-partier i valrörelsen. Bland annat gick Sverigedemokraterna ut och pratade om ”gryningsräder”.

Men det som för tillfället ligger på bordet i den här frågan är extra pengar till Skatteverket ”för att höja kvaliteten i folkbokföringen och för att utöka sin kontrollverksamhet”, som finansminister Elisabeth Svantesson (M) nyligen uttryckte det i en debatt i riksdagen. Något som bland annat fick riksdagsledamoten Peder Björk (S) att slå fast att det ”nog inte blir någon folkräkning”. Åtminstone inte av det slag som Tidö-partierna ville ge sken av i debatten.

– Det här är ytterligare ett exempel på där man lovar något i valrörelsen och inte tycks följa upp det med faktiska åtgärder när man är i regeringsställning, säger han.

Svantesson (M): Ska genomföras

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vidhåller däremot att en folkräkning visst ska genomföras.

– Det kommer användas digitala möjligheter och det kommer att knackas dörrar. Man kommer naturligtvis att märka av folkräkningen i olika mån. Men den ska göras.

Så alla som bor i Sverige kommer att på något sätt få verifiera sin adress?

– Det kommer vi få återkomma till. Det är Skatteverket som nu ska göra den här ordentliga kartläggningen: Vad behövs ytterligare i förhållande till de verktyg man har i dag? För att vi ska få koll på att rätt person bor på rätt ställe.

Om inte alla får verifiera sin adress, kan det då räknas som en folkräkning?

– En folkräkning handlar ju om att vi ska göra allt vi kan för att veta hur många som är i Sverige och att man är folkbokförd på rätt ställe. Det är det som är folkräkningen och i den finns flera delar.

Socialdemokraterna röstade själva nej (utom Ibrahim Baylan som röstade fel) så sent som i våras.