Rubriken på Socialdemokraternas pressträff var ”ökat statligt ansvar för en jämlik skola” och när Stefan Löfven inledde berättade han att det första vallöftet ur partiets valmanifestet är en stor jämlikhetsreform för skolan.

– Det finns skolor där mer än hälften av barnen inte tar sig vidare till gymnasiet. Därför kommer en socialdemokratiskt ledd regering att anslå två miljarder kronor under nästa mandatperiod, 500 miljoner kronor årligen, till de skolor som har lägst resultat, säger Löfven.

Enligt Löfven handlar det om ungefär 200 skolor.

– Pengarna kan skolorna satsa på exempelvis speciallärare, men skolorna ska själva få välja vad de vill göra satsningar på och fördelningen kommer att skötas av Skolverket, säger Löfven.

Mer pedagogisk forskning

För att säkerställa att resurserna används på bästa sätt vill socialdemokraterna ge Skolforskningsinstitutet och Skolverket i uppgift att ta fram forskningsstöd för att den pedagogiska forskningen ska kunna visa vilka metoder som är mest effektiva för att höja kunskaperna.

Stefan Löfven utlovade också fler förslag framöver på hur man ska vända den negativa utvecklingen i skolan.

– I vår plan har vi tre fokusområden som ska styra skolpolitiken; att höja kunskapsresultaten, att öka jämlikheten och att höja attraktiviteten i läraryrket.  

Misslyckas ge möjlighet att lyckas

Bakgrunden till dagens satsning är de sjunkande kunskapsresultaten i svensk skola. Magdalena Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson, pekade särskillt på att de svagaste eleverna tappat och därför behöver mer stöd.

– Huruvida man lyckas gå vidare till gymnasieskolan beror till stor del på föräldrarnas utbildningsbakgrund. Är det något skolan och samhället har i uppgift är det att se till alla barn som växer upp ska få  goda förutsättningar att lyckas i livet . Och det misslyckas vi med i Sverige i dag, säger Magdalena Andersson.

Ökande klyftor inte bara i skola

Mikael Damberg lyfte fram att en av Skolverkets förklaringar till de sjunkande resultaten inom svensk skola är bristande likvärdighet.

– Även OECD är väldigt tydliga med att hålla ihop skolsystemen och öka likvärdigheten eftersom det är en framgångsväg till högre kunskapsresultat. OECD pekar också ut Sverige som det land där klyftorna växer snabbast och det påverkar också skolornas möjlighet att göra ett bra jobb, inte minst i de fattigaste bostadsområdena.   

Stort skolförtroende

Efter det katastrofala Pisa-resultatet i vintras har skolfrågan seglat upp som den viktigaste valfrågan jämte jobben. Partistrategerna i både Socialdemokraterna och Moderaterna har identifierat skolan som en av de frågor som kan få de lättrörliga medelklassväljarna att byta block.

Fram till hösten 2011 var det Folkpartiet som hade störst förtroende i skolfrågan men nu har Socialdemokraterna tagit över förstaplatsen. Enligt en mätning från Sifo i april hade 21 procent av väljarna störst förtroende för S i skolfrågor medan 11 procent valde FP.

Skolfrågans betydelse för väljarna var också ett viktigt skäl till att regeringen valde att lägga alla sina nya satsningar i vårbudgeten på skolan. Flera av förslagen som till exempel mindre klasser, obligatorisk förskoleklass och läxhjälp till alla, var sådant som Socialdemokraterna redan lanserat.

Lärarförbundet positiva

Eva-Lis Sirén, ordförande för Lararförbundet, välkomnar Socialdemokraternas styrning av resurser till skolor med särskilda utmaningar.

– Det som fattas idag är möjligheten att sätta in särskilt stöd. Vi måste locka de skickligaste lärarna till de tuffaste till skolarna. Det är särskilt glädjande att Stefan Löfven ser skolan som hjärtat i samhället, svenska folket sätter skolan först och det ska synas i politikernas prioritering.