Patrik Wincent är auktoriserad terapeut och har jobbat med beroendefrågor i flera år. Han har också varit en av programledarna i TV-programmet ”Lyxfällan”.
– För vissa är det inte så allvarligt, man kan skämta bort det lite grann, ”haha, är du en shopoholic”. Medan det för andra får enorma konsekvenser, säger Wincent och fortsätter:
– Ofta när de kommer till oss är de desperata och maktlösa. Skulderna är väldigt höga, det kan handla om över en miljon kronor.
Ingen statistik
Det finns ingen nationell statistik över hur många som har ett tvångsmässigt shoppingbehov och problematiken är inte heller klassad som en diagnos.
– När jag använder begreppet missbruk eller beroende om shopping är det för att beskriva en problematik, snarare än att diagnosticera någonting. Tvångsmässigt shoppande har funnits från början av 1900-talet, då pratade psykiaterna om ”onomani” som betyder tvång och köp.
Enligt Patrik Wincent har problematiken ökat under pandemin. Samtalen till hans klinik har ökat med 300 procent och ligger i dag på cirka fem samtal om dagen.
– Köpsuget kan kopplas till isolering, sysslolöshet, frustration och depressiva känslor.
”Bulimishopparen”
Det finns många olika personlighetstyper där man kan vara en shoppingmissbrukare, enligt Patrik Wincent. De svenska nätmodeföretagen SVT pratat med vittnar om vissa av kunderna vecka efter vecka gör stora köp men sedan returnerar allt. Ett sådant beteende kan vara exempel på det som som Wincent kallar ”bulimishopping”.
– Bulimishopparen är den som köper en massa produkter, får kickar utav det och när de väl får den här produkten så kommer ångesten och skammen. Då vill man gärna returnera.
I klippet i topp berättar Patrik Wincent hur du kan göra för att bli kvitt ett köpsug som gått för långt.