Mycket har hänt sedan de första svåra fallen av covid-19 dök upp på svenska sjukhus i våras.
I början saknades både kunskap och erfarenhet om vilka behandlingsmetoder som fungerade och inte. Initialt använde man sig exempelvis av malariamedicinen Klorokin som hade visat lovande resultat i en labbstudie.
Det visade sig senare att den i bästa fall var verkningslös men i värsta fall kunde vara direkt skadlig med akuta hjärtproblem som följd.
Fyra upptäckter
Magnus Gisslén, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, lyfter fyra upptäckter som särskilt viktiga i behandlingen av covid-19.
En tidig sådan var att virusinfektionen kraftigt ökade risken för blodproppar. Därför får i dag nästan alla patienter som söker sjukhusvård på grund av coronaviruset blodförtunnande medicin.
– En kraftig propp är ju förenat med livsfara så där har vi definitivt både kortat vårdtiderna men också räddat liv.
En andra avgörande skillnad är användandet av kortison och kunskapen om när det bör sättas in. Kortison har en bevisad effekt när det används på patienter som drabbats av en kraftig inflammation, vilket ofta sker långt in i sjukdomsförloppet.
– Då vet vi att överlevnaden kan förbättras, men om man ger det för tidigt kan det tvärtom ha en negativ effekt.
Bättre syresättning
En tredje upptäckt som vuxit fram är att patienternas syresättning kan förbättras om de placeras på mage och vårdas i så kallat bukläge.
– Det har förhindrat att en del patienter behöver läggas i intensivvård men även förbättrat vården för dem som ligger i respirator.
Sist lyfter han användandet av antivirala läkemedel och i synnerhet Remdesivir. Det ges i dag i droppform och har visat sig kunna trycka tillbaka viruset och korta sjukhusvistelserna.
Framtidens läkemedel
Samtidigt pågår flera studier på läkemedel som tros kunna förbättra vården ytterligare i framtiden. Det handlar bland annat om antivirala läkemedel i tablettform. Om de fungerar skulle de kunna ges till patienter redan innan de behöver söka vård på sjukhus.
Dessutom pågår studier på så kallande monoklonala antikroppar, det vill säga konstgjorda antikroppar som ska kunna ges direkt till sjuka patienter.
– Det ser lovande ut hittills men vi har inte resultaten på om det kommer att fungera ännu.