Rakhmat Akilov ägnade sin sista natt i frihet i en lägenhet i Vårby Gård i Stockholm. Foto: Polisen/TT

Så radikaliserades Rakhmat Akilov – hans väg mot terrorn

Uppdaterad
Publicerad

Hur blev Rakhmat Akilov den IS-sympatisör som mejade ned människor på Drottninggatan den 7 april? I förhör beskriver han själv hur han ville ansluta sig till IS eller utföra ett terrordåd i Sverige.

– Enligt min religion så fort som jag sprängt mig så kommer jag i händerna på änglarna från paradiset, berättar han för polisen.

Rakhmat Akilov står nu åtalad för terroristbrott och i förundersökningsprotokollet, växer bilden av honom fram. En arg, ensam och desperat man som gömmer sig för myndigheterna och tror att han ska få guds förlåtelse om han utför ett terrordåd i Sverige.

När Akilov radikaliserats är inte helt klart. Han säger själv att det var för två år sedan, men också att han haft sympatier för IS ända sedan terrorgruppen startades. Enligt polisutredningen har han redan 2014 börjat söka upp IS propagandavideor på nätet.

Terrordådet i Stockholm

Försökte ansluta sig till IS i Syrien

Han berättar i förhör hur han försökte ta sig till Syrien för att ansluta sig till IS, men misslyckades, något som också framkommer i uppgifter från den uzbekiska säkerhetstjänsten. Han uppger att han i perioder befunnit sig i Turkiet och där träffat människor i moskén som tagit sig till IS. Där börjar drömmen om att själv ta sig till terrorsekten. Men efter att han kommit tillbaka till Sverige och fått avslag på sin asylansökan här, blir i stället kontakterna med IS-anhängare på nätet allt tätare. Han chattar med olika personer med alias på olika chattplattformer som Whatsapp, Telegram och Cello, personer som han får kontakt med genom IS-relaterade sajter.

Vill svära trohetseden

Den 16 januari 2017 tar han den kontakt som polisen menar är hans första i strävan mot terrorattacken på Drottninggatan.

”Hur svär man troheten min bror? Efter att svära troheten planerade jag att jobba lite till och tjänstgöra Staten (IS)”, skriver han till en av de så kallade kuratorer som gav Akilov religiös vägledning och råd om hur han skulle utföra terrordådet.

21 chattkonversationer lades fram som bevismaterial i åtalet som lämnades in under tisdagen. I chattarna kan man utläsa en osäker och frustrerad man som funderar kring om han får guds förlåtelse om han dödar ”otrogna”. Han ber om konkreta råd och tips från kuratorerna kring vad han behöver införskaffa för att kunna tillverka en bomb.

I förhör säger Akilov hur han vill ”skrämma svenska regeringen så att de inte ska skicka sina militärer som lär ut hur man placerar minor till Syrien och Irak” och att Sverige inte ”ska sponsra ”Nato-koalitionen och sluta kriga mot Islamiska staten”. Han hävdar också att Ikea ska ha skänkt pengar till kampen mot IS.

”Förklara vad jag gjorde för fel, min mästare!”

 Han skickar också filmer och bilder till kuratorerna som han beskriver som ”underrättelse”. Osäkerheten skiner igenom.

”Den här gjorde jag i går kväll. Det gav lite skörd i dag. Är det inte för lite? Förklara vad jag gjorde för fel, min mästare!”

I flera konversationer söker Akilov bekräftelse från kuratorerna och presenterar olika förslag på hur han ska kunna utföra ”martyrdåd” i Stockholm. Hötorget, Vaxholmsbåtar, synagogor och gayklubbar diskuteras som möjliga mål.

 ”Jag har rekognoserat allt. Det är bara otrogna, kristna och icke-troende där. Om jag inte får möjligheten till hijra (att flytta till IS-kontrollerade områden) då är jag villig att göra martyrattentaten här”, skriver han till en kontakt några dagar före dådet.

Till slut landar valet på Drottninggatan.

”Jag planerar denna gatan. Den är 3 km lång och det är bara folk där. Min bror, på fredagskväll blir gatan full med bögar lesbianer och annan skit.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet