I mars gav regeringen i uppdrag till länsstyrelserna att kartlägga var i landet den statliga servicen finns. Nu är rapporten klar – och den visar inte helt oväntat att jobben är koncentrerade framförallt till storstäder och residensstäder.

”Staten måste ha koll”

– Det finns kommuner som helt saknar statlig närvaro. Det visste vi men nu har vi också kunskap om exakt hur servicenärvaron ser ut. Det ska vi naturligtvis beakta i nästa steg, när vi ska fastslå var vi ska bygga ut de statliga servicekontoren, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Rapporten har sett över antalet arbetsställen, det vill säga hur många platser myndigheterna har arbetstillfällen på, samt hur många personer som enligt 2017 års siffror jobbade i statlig förvaltning. Statliga bolag som Systembolaget har inte räknats in i rapporten.

Det innebär inte automatiskt att det inte finns någon service, det kan finnas samverkan med andra kommuner eller, som i storstadsnära kommuner, ett fysiskt kontor nära kommunen.

Fåtal i vissa kommuner

I mer än var fjärde kommun, 79 stycken, jobbar färre än 20 personer i statlig förvaltning. Flest är det som väntat i Stockholm, där jobbade 49.430 personer med statlig förvaltning 2017. Det är mer än 258 av landets kommuner hade tillsammans. Enligt civilministern har nedragningen av offentlig service de senaste årtiondena skadat statens anseende:

– Centraliseringen skadar tilliten i vårt samhälle. Alla myndigheter kan inte finnas i alla kommuner, men regeringen kan se till att myndigheterna går ihop i gemensamma servicekontor.

I dag finns 113 statliga servicekontor. Enligt regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna ska det bli fler, men exakt hur många är inte bestämt än, säger Ardalan Shekarabi.

– Nästa steg kommer att vara under hösten, då vi kommer att börja arbetet med att kartlägga var de kommande servicekontoren ska placeras. Vi behöver börja med glesbygdskommunerna.