I Sverige uppskattas drygt 200 000 personer lida av någon form av ätstörning. Mörkertalet tros dock vara stort, och enligt Socialstyrelsen är ett av problemen att många med en ätstörning inte upptäcks i vården. En av orsakerna till det menar man är bristande kunskap om sjukdomens många ansikten.

Några av de mindre kända diagnoserna är hetsätning och ARFID (undvikande och restriktiv ätstörning).

– I de flesta fall syns inte en ätstörning på utsidan. För många handlar det om tankar och känslor, men det här har inte alltid personal inom vården koll på, säger Elisabeth Eidem, projektledare på Socialstyrelsen.

Praktiskt stöd till personal

Med de nationella riktlinjerna vill Socialstyrelsen öka kunskapen generellt kring ätstörningar. Den första versionen av riktlinjerna, som presenterades i våras, riktade framför allt in sig mot beslutsfattare, i den uppdaterade versionen finns mer praktiskt stöd till den personal som möter personer med ätstörningar. Det gäller framför allt personal inom hälso- och sjukvården, men också tandvården och socialtjänsten.

Bland annat ges rekommendationer om behandlingsmetoder vid olika typer av ätstörningar, praktisk information om hur olika professioner och verksamheter kan och bör samverka, och information om vikten av rätt bemötande.

– Förhoppningsvis kommer det här göra det tydligare för den som möter patienten, säger Elisabeth Eidem.

Hoppas att fler ska få vård

I riktlinjerna betonas också att fler personer med en ätstörning behöver få större tillgång till flera typer av behandling och en mer individanpassad vård. Socialstyrelsen skriver också att det behöver bli tydligare vårdflöden och tydligare ansvarsfördelning.

Myndigheten kommer att utvärdera hur de nationella riktlinjerna används och påverkar hälso- och sjukvården.

– Vi hoppas att det här ska leda till att fler fångas upp av vården och får tillgång till vård oavsett vilken typ av ätstörning man har, hur gammal man är och var i Sverige man bor, säger Elisabeth Eidem.