– Nu kan man se många njuta av det vackra vädret vi har. Då hamnar det väldigt mycket skräp ute. Mycket fångas upp av kommunen som städar, men inte allt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent, en ideell organisation som arbetar för att motverka nedskräpningen.

Det som inte plockas upp kan hamna i havet. Runt 80 procent av allt skräp som hamnar i havet kommer från land, och det allra mesta kommer från plast, enligt HSV.

Ser samband mellan snabbmat och nedskräpning

De senaste decennierna har konsumtionen av snabbmat ökat drastiskt, vilket för med sig nedskräpningsproblem.

Enligt siffror från HSR går 40 procent av all plasttillverkning till plastförpackningar. Matförpackningar, muggar och sugrör hör till vanliga saker som lämnas kvar efter parkhänget.

– EU-kommissionen är medvetna om detta, och förslaget är ett försök till en åtgärd.

I förslaget på artiklar man vill att EU ska förbjuda finns just plastbestick, sugrör och tallrikar. 

– För vissa av produkterna finns det ett bra alternativ till som man kan använda i stället, eller produkter som vi kanske inte behöver använda, säger Malin Göransson, handläggare på återvinningsenheten på Naturvårdsverket.

”Vi blir lata konsumenter”

Enligt Johanna Ragnartz bidrar inströmningen av folk till storstäderna till nedskräpningen.

– I takt med att befolkningen i storstäderna ökar, sprider sig även storstadsbornas konsumtionsbeteenden. Man rör sig mer från olika punkter, äter när man är på språng mellan platser och skräpar därmed ner mer.

– Många av våra återvinningssystem så som pantsystemet, är gjorda för hemmakonsumtion. På stan slänger vi inte saker där vi bör. Vi blir lata konsumenter och slänger till exempel plastflaskor i papperskorgen, och då blir det inte återvunnet på rätt sätt, säger Johanna Ragnartz.