I dagarna är det fyra år sedan New York Times publicerade sitt avslöjande om Harvey Weinstein och metoo-rörelsen blossade upp över världen.
Sammanlagt startades 77 olika metoo-upprop i Sverige enligt Hillevi Ganetz, medieforskare vid Stockholms universitet. Hon kallar Sverige “ett undantag” i den globala metoo-rörelsen.
– Just de här branschuppropen och intresseorganisationsuppropen finns inte alls på samma sätt i andra länder, utan där har metoo varit väldigt koncentrerat runt att kändisar pekas ut på olika sätt, säger hon i dokumentären ”Metoo – hösten som förändrade Sverige”.
Formade rörelsens karaktär
Även den amerikanska forskaren Rachel Vogelstein, som är professor i genus- och utrikespolitik vid Georgetown law school, menar att metoo-rörelsen i Sverige skiljde sig från andra länder.
– Kvinnorna som trädde fram, inte alla men de flesta, namngav inte sina förövare. De trädde fram för att säga “det här är vad som hände mig, det här är min upplevelse” och de organiserade sig inom en rad branscher för att visa att problemen inte var unika för ett visst område, säger hon.
Att fokus låg på det systematiska i trakasserierna och övergreppen formade hela rörelsens karaktär, enligt Rachel Vogelstein.
– I många andra länder, inklusive USA, utvecklades metoo-rörelsen med fokus på individer.
“Ville berätta utan att bli ifrågasatta”
Skådespelaren Julia Dufvenius var med och startade det allra första uppropet, skådespelarnas #tystnadtagning. Hon berättar att syftet med branschuppropen var just att undvika fokus på enskilda personer.
– Vi ville berätta vår sida utan att bli ifrågasatta för en gångs skull. Och man ser att de som har gått ut offentligt med namn får ägna jättestor tid av sitt liv till att gå i polemik och bli misstrodda – och det var inte där vi ville hamna. Vi ville berätta att såhär såg det ut. Då fick vi ta bort namnen, säger hon i dokumentären.
Se första avsnittet i Metoo – hösten som förändrade Sverige tisdag den 5 oktober klockan 21:30 i SVT1 eller hela serien redan nu på SVT Play.